• fornminne

    Åldrande far med asperger /autismspektra

    Ts, det spelar ingen roll om din pappa har Asperger eller ej. Din mamma borde skilt sig för länge sen, för er skull om inte annat. Men nu är det som det är. Försök dock inte ursäkta din pappa. Jag förstår att ni är medberoende och att detta har blivit normaliserat för er, men man har inte rätt att bete sig som en stor egoist bara för att man har svårigheter. Jag känner en som brutit kontakten med sin pappa för att han var ett svin hela deras uppväxt. Och långt ifrån alla med autistiska drag beter sig illa!

  • fornminne
    Anonym (Partner) skrev 2017-12-07 20:52:53 följande:
    Han arbetar på bank, har ett eget hus och klarar sig bra så länge han får följa sina rutiner och göra på sitt sätt. Det är i det sociala och i relation till andra människor som han har svårigheter. Eller det är förstås inget bekymmer för honom, han tar ingen notis om när det blir konstigt. Artighetsfraser kan han hyfsat och framförallt formella koder och sammanhang har han koll på. Han är ingen total enstöring utan har några (yngre) vänner som delar hans ekonomiska intresse. Men han trivs inte informella sammanhang, då blir han obekväm om han inte får prata ekonomi.

    Det är inte ovanligt att As-personer klarar sig bra i formella sammanhang men har svårt för informellt socialt samspel. Det jag inte förstår är hur man inte märker detta redan tidigt i relationen? Under flört, dejt, romans, attraktion, när känslor byggs upp osv. Den ömsesidighet som krävs i sådana sammanhang måste ju personer med ditt ex svårigheter vara ganska dåliga på. Liksom man borde märka att personen är oflexibel och bara kör sitt race.
  • fornminne
    Helleborus skrev 2017-12-07 21:15:45 följande:
    Känner igen. Om jag sa till min man att något blev pinsamt i sociala sammanhang så började han bara skrika om att alla andra var ytliga idioter som bara brydde sig om yta, flams och trams. Hans sätt var mer rätt och ärligt. Formella koder och regler av alla slag kunde han. Värst var det i trafiken. Han tålde inte andra gjorde fel. Han kunde köra efter folk för att kliva ur och gorma om att brutit mot någon regel.

    Hur var han i början av er relation? Hur blir man ens kär i någon med ett sådant beteende? Det är svårt att få förståelse för er situation när man frågar detta flera gånger i tråden utan att få svar. Om en person har så grov social oförmåga måste det ju märkas tidigt, eller?
  • fornminne
    Anonym (Partner) skrev 2017-12-07 21:24:20 följande:
    I viss mån märktes det redan då men i början umgicks vi mest ensamma därav såg jag inte hur han blev i sociala sammanhang. Mot mig var han väldigt uppvaktande och han lät även mig bestämma en del och få min vilja igenom under förälskelsefasen. Jag var ung och visste väl inte riktigt hur en nära och djup relation skulle vara. Dessutom verkade han trygg och självsäker och jag drogs till det och hade överseende med att han var udda och speciell. Han gav sken av att vara snäll och omtänksam och det är fortfarande hans övertygelse att han är det.

    Tack! Äntligen en som svarar :) Då förstår jag. Han var trevligare i början och du hade överseende med hans egenheter för att han hade andra positiva egenskaper? Sen gick det utför och tillslut lämnade du?
  • fornminne
    Phalaenopsis skrev 2017-12-08 02:22:24 följande:
    Som jag förstått det så får många AS en energikick av att vara förälskade och klarar då tillfälligt av att anpassa sig mer till en annan person (=spela normal). Efter förälskelsen orkar de dock inte med att anpassa sig/spela hela kvällarna efter ha bränt massor av social energi på jobbet, och partnern/familjen får problem.

    Det skulle förklara hur de ens lyckas få en relation - särskilt en långvarig - trots att de är så knepiga socialt, eller mot andra människor.
  • fornminne
    Anonym (Derrida) skrev 2017-12-08 08:27:12 följande:
    Tror du har rätt. Min bror är i perioder nästan besatt av olika personer som han vill ha som kompisar.  Han blir helt förändrad och nästan "förför" dem. På habiliteringen med kuratorer och psykologer så fick han lära sig strategier för hur han ska få kompisar. Det är läskigt att lyssna på hur han planerar för att få tilltänkta vänner att gilla honom. Psykologen och mamma har förklarat för honom att andra inte orkar lyssna på hans specialintressen utan också vill prata. Han har ett stort intresse för fordon av alla slag. Jag kommer så väl ihåg en incident: En pappa i klassen hade åkeriföretag. Min bror slutade aldrig ställa frågor till honom eller tjata om att få åka lastbil. Han fick det någon gång men det räckte ju liksom aldrig. Han fullkomligt terroriserade den här pappan så fort han såg honom och tjatade ständigt på sin klasskamrat. Lärare, psykolog och mamma försökte förklara för honom att pojken och hans pappa kanske inte var lika intresserade och att om han ville vara vän med den här pojken måste han prata om annat än pappans bilar och leka  andra lekar och lekar som den pojken vill.  Min bror bad då mamma bjuda hem den här pojken. de lekte i någon minut som vanliga barn och sen sa min bror nu har vi lekt det du vill kan vi gå och titta på din pappas lastbilar nu och så var tjatet igång igen och de Vanliga lekarna slut. Glömmer aldrig hur mamma frågade honom  efteråt om det han gjort och han bara svarade att han gjort det för att få som han ville. Sen tjatade han alltid om att den här klasskamraten skulle bjudas hem så att han kunde leka med honom. När mamma frågade om han sedan skulle börja fråga om lastbilarna så han bara att det var klart han skulle. Han sa också att det var bättre att pojken kom hem till oss för där kunde han inte springa undan som han gjorde i skolan.  Idag när han är mycket äldre hör jag honom ha mer avancerade strategier för att få det han vill ha av människor. Han ser det inte som att luras. Han agerar på samma sätt när han har någon tjej han är intresserad av.

    Stackars klasskompis! Men din bror måste ha jättesvårt för att få (eller i alla fall behålla) både vänner och partners? Jag har träffat personer som han och det skapad ganska snabbt ett tomrum kring dem. Folk kan vara inresserade eller artiga i början, men sen tar det stopp.
Svar på tråden Åldrande far med asperger /autismspektra