• Anonym (ddd)

    Åldrande far med asperger /autismspektra

    fornminne skrev 2017-12-07 21:08:04 följande:
    Det är inte ovanligt att As-personer klarar sig bra i formella sammanhang men har svårt för informellt socialt samspel. Det jag inte förstår är hur man inte märker detta redan tidigt i relationen? Under flört, dejt, romans, attraktion, när känslor byggs upp osv. Den ömsesidighet som krävs i sådana sammanhang måste ju personer med ditt ex svårigheter vara ganska dåliga på. Liksom man borde märka att personen är oflexibel och bara kör sitt race.

    Dessa män måste ha andra positiva egenskaper, som överväger i början. Det är den enda förklaring JAG kan hitta. För det låter onekligen ganska ocharmigt med en partner med väldigt inrutade vanor som blir obekväm om han inte får prata ekonomi.
  • Anonym (ddd)
    Anonym (Partner) skrev 2017-12-07 21:24:20 följande:
    I viss mån märktes det redan då men i början umgicks vi mest ensamma därav såg jag inte hur han blev i sociala sammanhang. Mot mig var han väldigt uppvaktande och han lät även mig bestämma en del och få min vilja igenom under förälskelsefasen. Jag var ung och visste väl inte riktigt hur en nära och djup relation skulle vara. Dessutom verkade han trygg och självsäker och jag drogs till det och hade överseende med att han var udda och speciell. Han gav sken av att vara snäll och omtänksam och det är fortfarande hans övertygelse att han är det.

    Jag läste om en kvinna som för några år sedan lämnade ett 20-årigt äktenskap med en man som visat sig ha Asperger. Hon berättade att för dem började problemen när de flyttade ihop. Innan märktes det inte så mycket. Han var lite "speciell", men också omtänksam, intressant att prata med osv. 20 år och tre barn senare ångrar hon att hon inte gick tidigare. Ändå var han aldrig elak, men allt skulle vara på hans sätt och han hade svårt att ta ansvar för hem och barn, det fick hon göra. Hon var nästan utbränd när hon slutligen lämnade. Däremot var han framgångsrik yrkesmässigt. Men han blev obekväm i många sociala situationer och vanligt familjeliv klarade han inte. Låter så tragiskt.
  • Anonym (ddd)
    Phalaenopsis skrev 2017-12-08 02:22:24 följande:
    Som jag förstått det så får många AS en energikick av att vara förälskade och klarar då tillfälligt av att anpassa sig mer till en annan person (=spela normal). Efter förälskelsen orkar de dock inte med att anpassa sig/spela hela kvällarna efter ha bränt massor av social energi på jobbet, och partnern/familjen får problem.

    Alla får dn energikick av att vara förälskade. Alla vill visa sig från sin bästa sida i början. Skillnaden mellan hur As-personer verkar vara, och hur de i själva verket är, särskilt att leva ihop med, verkar dock vara större än för andra. Det fungerar på ett ytligt plan, men blir en frontalkrock när de måste kompromissa i vardagen, anpassa sina vanor för att de lever med en annan människa osv. När de inte orkar hålla skenet uppe längre.
  • Anonym (ddd)

    Jag har en väninna med en As-son. Hon säger att hennes hjärta blöder när hon tänker på hans framtid. I många år har hon tvingats lyssna på hans monologer, anpassa sitt liv efter hans specialintressen, avstått från saker han inte klarar av eller vill göra osv. Hon inser ju att ingen annan skulle orka med det i längden. Så hon fruktar att han kommer bli väldigt ensam, särskilt när inte hon finns längre. Han har några kompisar, som delar samma specialintressen, men de träffas inte så ofta. Sen trivs han bra själv, men vill gärna ha både vänner och tjej "på sina villkor". Men det funkar ju inte så. Han är inte elak mot andra, men fixar eller förstår inte det där med ömsesidighet.

Svar på tråden Åldrande far med asperger /autismspektra