Ångrar mig efter skilsmässan.

Frågan han ställer är: om hon tog ett så stort beslut pga lite uttråkning och impulsivitet, är risken inte rätt stor att det händer igen?

Svaret är väl att risken kanske är större än med många andra och han har redan bränt sig med dig en gång, och det gjorde nog ont. Jag tog min partner tillbaka men inte förrän efter nåt halvår isär och jag ställde ett par krav som han fick leva upp till först. Jag ville att han skulle vara helt klar med velandet.

Jag har varit i hans sits, kanske tänker han inte alls sådär som jag gjorde, han kanske har räknat bort dig helt, det finns inget säkert kort du kan spela. Du kan vara ärlig och förklara dig, men dsnningen är ju inte jätterolig. Lögner är inte heller någon bra idé om du verkligen vill ha honom tillbaka.

Ja, det är ju en jobbig sak att ångra.

Om jag hade varit din exman hade jag inte tagit dig tillbaka hur mycket jag än älskat dig. Du lämnade honom för att du var uttråkad och lite förälskad i en annan. Det är inte att kämpa tillsammans, det är ett svek.

I annat fall är mitt förslag att du helt enkelt berättar för honom.

"Jag ångrar att jag genomförde skilsmässan och vill att vi börjar om. Jag älskar ännu dig och betedde mig som ett svin. Jag är otroligt ledsen för det. Låt mig veta om du också vill."

Då ligger bollen hos honom och du backar och låter honom ta beslut.

Sen avvaktar du en tid och är det ingen reaktion från honom så släpper du honom och satsa på ditt nya liv.

Har jag uppfattat dig rätt om jag förstår det som att du genomförde en skilsmässa på sådana ytliga grunder som några veckors förälskelse? Fastän du "älskade" din man och inte såg måt fel i äktenskapet?

Jag tror att du i så fall gör bäst i att inte hänga upp dig på ditt ex, utan fokusera på dig själv och skapa dig ett eget liv. Det låter som att du är rädd för att vara ensam och som att du kräver - och lätt nappar på - uppmärksamhet från andra. Kanske är det därför en god ide att just nu öva på att bli tryggare i dig själv. Ensam. Så att historien inte upprepar sig.

Om ni har barn så förstår jag honom verkligen. Lite tristes och attraktion så drog du. Sen komma tillbaka när det inte va så spännande (eller att du blev dumpad?).

Som andra säger. Låt tiden gå. Känn efter så det inte är tryggheten du saknar. Annars kan du inte göra mer än att berätta för honom och låta honom ta beslutet.

Kvinnor..

Inga barn (ännu?).

Då kommer han självklart inte ta tillbaka dig om han nu inte är en idiot. Du har visat prov på att vara en oerhört illojal och svagsint människa. Vem väljer att bilda familj med en sådan?

Så tror jag också. Personligen hade jag verkligen inte tagit tillbaka min partner om denne gjort som Ts. Enda förmildrande vore om man hade gemensamma barn, men annars absolut inte!

Jag velar fram och tillbaka hur jag ska göra. Har lämnat, träffat en ny som jag är kär i men saknar sonen på heltid och saknar exet. Han vill ha mig tillbaka och ibland funderar jag på om det är värt att gå tillbaka. Det skulle underlätta min vardag och ekonomi men jag skulle sakna den nya.

Det är inte helt ovanligt att få känslor för andra när man är i ett förhållande, men man behöver inte agera efter de känslorna. Förälskelsekänslorna dör ju ut efter en stund.

Det är nog kört för din del, ditt ex skulle nog inte kunna lita på dig igen när du påstår att du älskar honom men lämnar honom så fort du blir uttråkad och får upp ögonen för en annan man.

Detta är ju bara spekulationer från min sida efter som jag inte känner ditt ex men med tanke på att han inte vill ha något med dig att göra så låter det inte helt orimligt.

Var du otrogen med mannen som du lämnade ditt ex för? För om det är dessutom otrohet med i bilden så är ju dina chanser att få tillbaka honom ännu mindre.