Inlägg från: Anonym (man) |Visa alla inlägg
  • Anonym (man)

    Varför är män otrogna TROR du?

    Anonym (F30) skrev 2017-12-19 16:09:40 följande:
    Okej. Delar inte den erfarenheten.
    Jag delar samma erfarenhet, bland de jag känner är det fler kvinnor som varit otrogna.
  • Anonym (man)
    Gabriella2440 skrev 2017-12-19 16:58:51 följande:
    Det måste ju vara lika många män som kvinnor som har varit otrogna
    Inte enligt det jag sett, och det får stöd av en undersökning från yougov som visar på att kvinnor gått om männen i Sverige vad gäller otrohet, dessutom är den trenden på väg uppåt även i många andra länder.

    Iof är det kanske inte så konstigt, kvinnor är idag inte längre beroende av männen, kvinnor utsätt för fler frestelser än männen eftersom de får inviter oftare än vad män får. Lägger man ihop dessa faktorer så är det kanske inte så förvånande.
  • Anonym (man)
    Anonym (Jagman) skrev 2017-12-20 05:43:19 följande:

    För att män är jägare, dom vill erövra.
    Kvinnor faller för män som kan uppvakta, attrahera dem.


    Jag skulle snarare kalla dem för fega små stackare som inte kan stå för vad de vill och smyger därför hellre runt buskarna och kissar på sig när de blir påkomna
  • Anonym (man)
    Anonym (H!) skrev 2017-12-21 11:01:59 följande:

    Eftersom jag är kvinna får jag ju svara utifrån mitt perspektiv då.

    OM min make skulle vara otrogen. TROR jag att han skulle vara det för att han inte är nöjd med vårat förhållande. Att något saknas. Och detsamma skulle nog gälla för mig.

    Nu har det ju aldrig hänt. (Vad jag vet om iaf) Och jag hoppas att det inte händer såklart.


    Väldigt vanligt missförstånd. Den vanligaste anledningen till otrohet är för att man vill ha variation. Och variation kan ju knappast kallas för ett "problem i förhållandet" även om otrogna människor gärna vill att precis allt ska kategorisera så eftersom det lägger halva skulden på ens partner.

    Dessutom är att påstå att man är otrogen för at något "saknas" i förhållandet  väldigt luddigt. Var går gränsen mellan ett problem i förhållande och ett personligt problem?

    Om jag gillar att smeta in mig i motorolja och trycka min sambo hårt och brutalt i analen samtidigt som jag sjunger nationalsången men min sambo är inte sugen på det, räknas det som ett personligt problem eller ett problem i förhållandet?
    Om jag sen är otrogen för att kunna leva ut mina böjelser, kan jag då hävda att det var pga att något saknades i förhållandet som jag gjorde det?
  • Anonym (man)
    Anonym (Anna) skrev 2017-12-21 14:50:04 följande:

    Ja bla variation. Men även sex som man inte får hemma av sin partner. Nytt spännande sex med andra är helt underbart. Ger krydda i tillvaron.


    Så kan du resonera som singel, när man har ett förhållande med en annan människa så borde man fatta att var gränsen går för sex med andra är något man BÅDA borde komma överens om. Om man inte fattar det och tycker att allt ska utgår ifrån vad man själv tycker så är man absolut inte redo för att vara i ett förhållande utan borde hellre vara singel.
  • Anonym (man)
    Richard1986 skrev 2017-12-27 11:26:58 följande:
    Det är väl självklart art ett förhållande innebär att man får kompromissa om vissa saker och ge upp andra. Som 31-årig 4-barnsfar och ett antal förhållanden bakom mig är jag mer medveten än de flesta om detta.

    Men ingen part accepterar mindre än vad man vill ha i det långa loppet. Och varför ska man ? Vi lever så vitt vi vet bara en gång. Vill man välja att kasta bort livet för att kärleken tagit slut så...... De som springer och hoppar i säng med någon annan för minsta lilla motgång utan att kämpa men jag tror ändå att de är i minoritet.

    Men letar man aktivt fel på och konflikter med den andre så kommer man alltid att hitta fel. Och de som har ett behov av att framhäva sin egen duktighet besitter ofta de största bristerna......
    Om kärleken tagit slut så är man fri att söka den med någon annan under förutsättning att man då är ärlig med det med sin partner så att personen också kan vara fri att söka någon annan.

    Att gå bakom ryggen på sin partner och skylla det på att "man lever bara en gång" och att man inte vill "kasta bort livet" är rent skitsnack. Det går hur bra som helst att "leva" OCH vara ärlig med sina nära och kära. Att man väljer att inte vara det beror enbart på egoism, man vill kunna välja och vraka som man vill men inte ge sin partner någon frihet att själv välja.

    Det spelar alltså ingen roll om man "lidit" en kort tid eller en lång tid, oavsett hur länge så är man fortfarande en feg och egoistisk liten skit om man väljer att gå bakom ryggen istället för att stå för vad man vill och vad man gör.

    Att framhäva sin egen duktighet och att kritisera andras uppenbara brist på moral är inte samma sak. Om du kritiserar någon som medvetet pissar dig eller någon annan i ansiktet betyder inte att du tycker att du är bättre än den som pissar, Det betyder enbart att den som pissar beter sig åt som ett svin och förtjänar den kritik hen får.
  • Anonym (man)
    Richard1986 skrev 2017-12-27 15:59:39 följande:
    Exakt. Det var ungefär det jag skrev.

    Det är väl alldeles självklart att det inte finns något försvar för otrohet. Har aldrig påstått något annat heller. Att de flesta förhållanden spricker efter otrohet är fullt förståeligt och inte ett dugg konstigt. Otrohet är ALDRIG naturligt oavsett vad någon säger ! Det jag däremot inte gillar är "idiotförklaringen" jag ofta ser här inne av människor som har valt att stanna och kämpa efter otrohet och lyckats rädda förhållandet trots dåliga förutsättningar. Har ett par valt att försöka rädda förhållandet för att båda verkligen vill så förtjänar det respekt, inte skit.

    Det jag försökte få fram är att man ska aldrig stanna i ett dåligt förhållande där kärleken tagit slut bara för att det ger trygghet på andra sätt. SJÄLVKLART ska man då avsluta förhållandet INNAN man inleder ett nytt !

    Sen finns det säkert människor som är så dum att dom springer och hoppar i säng med andra ändå och låtsas om att ingenting hänt så fort dom kommer hem och fortsätter och fortsätter tills dom blir påkomna. Men då har man skapat sitt eget problem och då får man skylla sig själv om man varken har något förhållande, någon familj eller några vänner kvar till slut !

    Att kritisera fel är en sak. Har aldrig påstått att det skulle vara fel. Men ska akta sig för att i nästa andetag berätta hur duktig man själv är till skillnad från den man kritiserar. Att vara ärlig mot sig själv och mot andra är en sak men högmod är en annan sak. Det slår tillbaka fortare än man anar....
  • Anonym (man)
    Richard1986 skrev 2017-12-27 15:59:39 följande:
    Exakt. Det var ungefär det jag skrev.

    Det är väl alldeles självklart att det inte finns något försvar för otrohet. Har aldrig påstått något annat heller. Att de flesta förhållanden spricker efter otrohet är fullt förståeligt och inte ett dugg konstigt. Otrohet är ALDRIG naturligt oavsett vad någon säger ! Det jag däremot inte gillar är "idiotförklaringen" jag ofta ser här inne av människor som har valt att stanna och kämpa efter otrohet och lyckats rädda förhållandet trots dåliga förutsättningar. Har ett par valt att försöka rädda förhållandet för att båda verkligen vill så förtjänar det respekt, inte skit.

    Det jag försökte få fram är att man ska aldrig stanna i ett dåligt förhållande där kärleken tagit slut bara för att det ger trygghet på andra sätt. SJÄLVKLART ska man då avsluta förhållandet INNAN man inleder ett nytt !

    Sen finns det säkert människor som är så dum att dom springer och hoppar i säng med andra ändå och låtsas om att ingenting hänt så fort dom kommer hem och fortsätter och fortsätter tills dom blir påkomna. Men då har man skapat sitt eget problem och då får man skylla sig själv om man varken har något förhållande, någon familj eller några vänner kvar till slut !

    Att kritisera fel är en sak. Har aldrig påstått att det skulle vara fel. Men ska akta sig för att i nästa andetag berätta hur duktig man själv är till skillnad från den man kritiserar. Att vara ärlig mot sig själv och mot andra är en sak men högmod är en annan sak. Det slår tillbaka fortare än man anar....
    Men samtidigt är det inte alltid varken lätt eller bra att respektera någons vilja. Om en person gör något man anser är självdestruktivt ska man respektera det?

    Om din kompis vill börja knarka, ska du respektera det för det är ju vad hen vill?
    Om din son / dotter vill hoppa av skolan, ska du respektera det? 
    Om din syster vill vara älskarinna åt en gift man, ska du respektera det?

    Om en person som blivit bedragen vill förlåta någon som man anser bara driver med personen, ljuger och manipulerar. Är det inte naturligt att råda personen att lämna?
Svar på tråden Varför är män otrogna TROR du?