Sonen är 16 månader och har aldrig träffat sin biologiska fader. Mitt numera ex kom in i bilden under graviditeten.
Han hävdar att han kommer se till att få umgänge trots att han inte är barnets pappa.
Har han nån chans att få igenom det? Det är väl barnet som har umgängesrätt isf, inte exet? För barnet kvittar det ju.
Det är inte upp till dig att avgöra om du är en jättebra mamma...
Du får fråga barnet om 30 år...
( gäller alla föräldrar , inte bara just dig såklart )
Och det var du tydlig med?
Vad ska TS göra? Ska barnet umgås med ett helt gäng av TS ex och framtida ex ?
Ja, kanske det. Om de är bra så är det väl att föredra framför att beröva barnet möjligheten till varaktiga kontakter med människor som kommit att betyda något för barnet.
Nåväl, just det här barnet verkar ju ha en kallhamrad mamma som driver en annan linje och som väl högst troligt inte kommer att ändra sig. Så är det för en del barn.
Jag vet att jag är en jättebra mamma, synd att du tvivlar på din egen förmåga däremot.
Man kanske inte ska låta barnet knyta an till ?ett helt gäng? pojkvänner som om de vore en pappa man sedan kapar banden till? Barnet kanske ska få en relation till sin biologiska pappa istället och visas hänsyn till i fortsatta relationer så inte samma sak händer fler gånger?
Ja, du skrev att i din värld var mannen det är fråga om bara din pojkvän och ingen pappa åt ditt barn. Jag undrar om du var tydlig med det gentemot mannen? Sa du det till honom? Att du uteslutande såg honom som din partner men att han inte hade något med bebisen att göra? För "i min värld" brukar inte sällan betyda att det är något outtalat och dessutom gärna en efterkonstruktion som syftar till att förklara ett problem personen i den egna världen i högsta grad varit med om att skapa men sedan inte vill ta ansvar för.
Själv tycker jag inte att det låter så otänkbart som du tydligen tycker. Men - som det klassiska och rikligt använda uttrycket på Familjeliv lyder: vi är alla olika.