4 månader kräver konstant underhållning

TS, denna fas gick så småningom över hos min son, efter typ tio år ... När han var baby funkade långa promenader med hundskådning bra (där dom rastar hundar i parken alltså, han älskade att titta på det), annars så sjöng jag så att jag tappade rösten (låter hemsk, men han var nöjd) eller ?dansade?, dvs han tittade jag på när jag städade/diskade till musik, med lite handklappning, huvudskakning och grimaser ... ja utsliten blir man, han ville bli road non-stop, annars skrek han.

Jag har haft barn med olika personligheter, nån mer krävande än den andra, men aldrig har jag trott att de vid några månader ska hålla sig nöjda och sysselsätta sig själva. Små barn och stora barn vill ha uppmärksamhet, Det ingår i föräldraskapet.

För övrigt har jag 13 månader och tolv månader mellan mina barn, så det har varit långt ifrån lugnt. Men det är ett val jag gjort, precis som du valt att bli mamma.

Vad lustigt att tro att människor dom hanterar barn bättre än andra helt enkelt haft "lättare barn". Det kan inte vara då att vi helt enkelt är bättre föräldrar?Var var jag skrivit att jag inte blivit/blir trött och sliten?