Fått en placering med ett begåvningshandikappat barn

Känns jobbigt att erkänna, men jag har oerhört svårt att ta till mig vårt placerade barn som ganska snart visade sig vara begåvningshandikappat. Det fanns utredningar men Soc valde att inte förmedla det oss. Vi har verkligen försökt, men att ge ett ganska stort barn närhet, uppfostran och livserfarenhet på småbarnsnivå är svårt när det inte är ens eget barn eller man fått varit med från småbarnsåldern. Att få ett stort barn i sängen, i knä och prata till på småbarnsvis är en märklig känsla. Trodde jag skulle vänja mig, men det går inte. Känns så otroligt ledsamt om hen måste flytta för att jag inte kan vänja mig. Jag har bett Soc om att få gå i samtalsterapi för att överbrygga det, men har fått nej ????. Vill ju att det jag säger och ger ska vara äkta. Tror det märks annars och vill ge hen de bästa förutsättningarna men är osäker om det är jag ??