Allvarligt, Alvar?

Tack för svar! Fler än jag trodde som var positivt inställda ändå, kul. Jag funderar vidare och vill gärna ha fortsatt input, såväl bra som dålig!

Frågan är hur stor vikt vi ska lägga vid att namn är lika när vi har hittat ett vackert namn vi gillar. För hur ofta spelar det roll vad ens syskon heter? Men vill ju inte att folk ska skratta åt våra barns namn heller, att det blir en sån "jag känner en familj där barnen heter...". Men är väldigt kluven. Önskar mer feedback!

Ja precis, Ava. Men ändå likt. Åh, hjälp mig hörrni!

Uttalas på svenska, precis som det stavas. Vi vet att det är en lillebror. Det finns just nu inget annat namn som känns helt bra. Varit inne lite på Olof, men nu vill inte killen det längre. Bruno är ett alternativ, men bara om han är brunögd :)

Är Valter bättre? Eller Olov? Bruno?

Ava Ivar och Valter

Ava Ivar och Olov

Ava Ivar och Bruno

Tack för svar. Tycker bäst om Alvar, men vet fortfarande inte om det är skrattretande likt de andras namn. Sambon tycker Valter, jag tycker att det låter för tyskt. Han gillar inte Olov, och absolut inte Olle, vilket jag tycker är väldigt fint. Bruno tycker båda är helt okej, men inte om han blir ljus i hyn, blåögd och vitblond som vår andra pojke (flickan är också blåögd men inte lika ljus). Vänner och kolleger har skrattat åt Bruno, tycker att det är ett porrstjärnsnamn, dels efter Sacha Baron Cohens (Borat) karaktär Brüno, och dels nån tysk snubbe. Åh, att det ska vara så svårt. Har så många vackra flicknamn, hade varit mycket lättare.

Åh, tack för svar Frmid!

Tack för svar Pinoisme! Håller med dig :) Men känns konstigt med Bruno om han är blond och blåögd, eller? Valter känns för vanligt. Synd att sambon tvekar/nekar till Olov/Olle. Så svårt!

Puff! Bara 12 dagar till BF och lillebror är ännu namnlös..

Om vi väljer Alvar kommer säkerligen några tycka att namnen är alldeles för lika. Vissa kommer tycka att de är fina och passar ihop. Några reagerar, men bryr sig inte mer sen. Någon kanske berättar det som ett roligt exempel: "jag vet en familj där barnen heter...". De flesta kommer inte att bry sig/tänka på det mer än när de precis fått höra det. De närmaste kommer att vänja sig och inte tänka på likheten efter ett tag. Själva barnet kommer förhoppningsvis att bli sitt namn, och man kommer att tänka på honom som person, och inte så mycket på hur hans namn klingar med syskonens.

Vill bara inte behöva hamna i försvarsställning varje gång jag ska presentera mina barn för någon ny bekantskap. Typ börja förklara/försvara redan innan jag ens fått en reaktion. Men vad gör man när man inte hottar ett enda annat namn som känns rätt i magen?

Tack för alla svar. Särskilt till Senalena. Igår kom vi nämligen fram till att det är en Alvar. Folk får tycka och tänka vad de vill, det är ändå det namn vi tycker är vackrast. Och syskonens namn har ju inte jättebetydelse resten av livet. Så känns rätt och bra att äntligen ha landat i det, med 6 dagar kvar till BF.