myran skrev 2018-06-29 13:46:25 följande:
Åh, förstår tankarna, svårt det där! <3
Det sägs ju att 4 år emellan är idealet för kroppen, barnets utveckling m.m., men jag tänker att det är olika vad man tycker är bäst. Det finns för och nackdelar med allt. Själv skulle jag inte orkat vara en bra mamma med två små på en gång och kanske ett svartsjukt litet storasyskon som inte förstår varför en bebis ska in i familjen. (Jag har haft så mycket med flera dödsfall och olycksfall i familjen, flytt och andra omställningar åren sen sonen föddes, orken var i botten). Samtidigt kan det ju vara skönt med nära i ålder så de kan leka när de blir lite större (även om personligheterna ibland gör att det ändå inte blir så haha).
Jag kommer nu att ha 5,5 år mellan och tycker det känns toppen. En storebror som får gott om egen tid med oss, som är mer självständig, som går att resonera med och som gärna hjälper till :) Det blir lite stor skillnad i ålder men han får ett syskon, det känns fint. Och som han längtar!!! De kommer ju inte att veta om något annat :)
Skönt att få lite annan input! Vi hade tänkt dra igång försök med syskon redan när hon var strax över ett, men då kände jag mig inte alls redo och kände starkt att jag liksom ville ha min kropp ifred! Men tror man är präglad av det vanligaste och att folk i ens omgivning har 2-3 år mellan barnen. Det är även 2,5 år mellan mig och min syster så då är det lätt att tänka att det är der perfekta! Men handlar ju om väldigt mkt annat också, som personlighet osv! min mans syster är fem år äldre än honom och även om de inte lekte så mkt som barn så har de i vuxen ålder en jättenära relation. Tråkigast är ju förstås om det inte blir syskon alls, men det får ju gå det också!