Moral kring otrohet
fast frågan var inte vad du skulle tycka om han avvisade henne, samtliga exempel gick ut på att var otrogen med henne.
fast frågan var inte vad du skulle tycka om han avvisade henne, samtliga exempel gick ut på att var otrogen med henne.
fast frågan var inte vad du skulle tycka om han avvisade henne, samtliga exempel gick ut på att var otrogen med henne.
fast frågan var inte vad du skulle tycka om han avvisade henne, samtliga exempel gick ut på att var otrogen med henne.
Det var inte heller det som var frågan, frågan i samtliga tre exempel var om du enbart skulle tycka det var hans fel. Jag citerar för att friska upp ditt minne.
Ja det är sant, han borde kunna hålla snoken i brallan oavsett, men nu var det ju inte hans ansvar som efterfrågades utan hennes. Om hon medvetet går in för att knulla din kille trotts att hon vet att det kommer såra dig, tycker du ändå att hon gör rätt?
Du tycker alltså det inte är moraliskt fel att försöka få någon att vara otrogen? Det måste jag säga är rätt anmärkningsvärt. Gäller det andra saker också? Be din polare att kalla den mobbade tjejen i skolan för hora är inte omoraliskt eftersom det inte är du som skriver hora? Ge en unge en kniv och säga åt den att hugga sin polare, helt moraliskt ok efter man själv inte utför handlingen? Indoktrinera andra till att bli självmordsbombare. Helt ok, eftersom man själv inte utför dådet.
Nog mäste väl ändå vara rätt moraliskt förkastligt att försöka få någon att såra sin partner?
Om Anja vet om att Lena lovat att inte äta godis på ett år och ändå kommer och suktar Lena med godis så anser jag det nog lite skitstövligt av Anja.
Den andra liknelsen är väldigt märklig, måste jag säga.
Visst finns frestelser, men att medvetet utsätta någon för en frestelse är väl ändå taskigt? Fråga en före detta alkoholist om den inte ska ha en jävel till sillen till exempel. Inte speciellt schysst. Sen är ju alla ytterst ansvariga för sina handlingar. Jag har aldrig påstått att den otrogna inte har någon skuld i det. Däremot anser jag att det är omoraliskt att hjälpa till.
Problemet med din liknelse är inte att den blandar in mord, utan att offer, förövare och medhjälpare är helt blandade med vad som gäller när någon är otrogen.
Det känns som du missar poängen. Ja, en alkoholist eller sexmissbrukare har viss problematik som ligger hos personen själv, men om du som tredje part är medveten om den problematiken så är det väl ändå rätt tasktigt att spela in i den? Om jag vet om att någon är en före detta alkoholist och att om den dricker så finns det stor risk att den faller tillbaka i beroende med allt vad det innebär, tycker du inte då att det skulle vara jävligt svinigt av mig att bjuda den personen på alkohol? Även om den borde säga nej så är det ju onödigt av mig att sätta personen i en risksituation medvetet. Är man schysst så hjälper man ju personen med sina problem, inte tvärt om.
Samma sak med Anja och Lena ovan. En schysst polare bjuder inte sin kompis på godis om den vet att den försöker hålla ett löfte om att inte äta godis.
En fråga av ren nyfikenhet. Har du själv legat med upptagna män?
Om du inte visste om att han var otrogen så kan du inte klandras för det. Tycker synd om hans tjej som antagligen aldrig fick reda på vilken slags man hon lever med.
Jag tror att facit redan finns ute i verkligheten, hur många deklarerar glatt på fikabordet att de ligger med någon som är upptagen? Inte så många va? Folk vet nog mycket väl att det är fel, att sen erkänna det för sig själva eller andra är en helt annan femma.
Jodå, nog rätt många pratar om vilken ny kille de träffar med vänner, kanske inte just vid fikabordet på jobbet, men kanske över en fika med vänner. Och jag tror inte alla är lika sugna på att berätta att den de träffar är upptagen