Varför denna negativitet kring kapitalismen?

Infrastruktur har ju funnits altsedan vi började leva istörre samhällen, men vägar, logistik och annat hithörande. Så att det existerade under 1700-talet är självklart.

Nu tycker jag att du talar utefter en svunnen tid på många sätt. Idag är utbudet av varor inte lokalt utan globalt tack vare näthandeln. Det är alltså inte så att valmöjligheterna är färre idag utan de är större tack vare just näthandeln. Och vad är näthandeln en produkt av? Jo, den fria marknaden. Var det staten som ledde till näthandeln? Knappast... Så där förstår jag faktiskt inte din poäng.

Jag håller dock med dig om att resurserna måste fördelas mellan alla och komma alla till gagn. Men frågan är om kapitalismen inte gör det? Som sagt så har ju kapitalismen bidragit till att fattigdomen minskat till en såpass låg nivå att det nu för första gången i världshistorien faktiskt går att utrota helt. Och det är inte så konstigt. En friare marknad med vinstintresse genererar en större volym resurser till en statskassan, och via statskassan kan de svagaste i samhället få det sociala skyddsnät de behöver för att få sina behov tillgodosedda. Det har ju inte minst de två senaste seklerna visat prov på.

På vilket sett skulle arbetsskydd och fackföreningar vara dåligt för arbetsgivare?

Vad gäller tillgången på valmöjligheten på mindre orter så tänkte jag på att den är begränsad inom andra tjänster som vård och skola till exempel. Handel är ju som du berättat väldigt central inom kapitalismen.

Jag är inte helt emot kapitalism. Menar att alla måste ha möjlighet att bygga upp ett eget ekonomiskt kapital för att kunna ta sig fram i livet och välja utifrån sina behov.

Men många kapitalister och företagsägare tar inte socialt ansvar. Om du någonsin själv varit anställd någonstanns eller känner någon som är det - borde du veta hur många som far illa i den fysiska eller psykiska arbetsmiljön. Så det är verkligen ingen svunnen tid.

Vi lever ju med kapitalism idag både i privat och offentlig sektor. I den rena kapitalismen skulle förstås inte vård om omsorg existera. Inte heller annan omsorg för svaga. För det kan aldrig ge vinster utan att skattemedel skjuts till.

För mig, som är för planekonomi (dvs kommunism alltså), framstår det som att väldigt många gillar det kapitalistiska systemet idag. Folk konsumerar mer och mer, värderar, tävlar osv. Många vill tjäna så mycket pengar som möjligt, många tycks vilja leva den ''amerikanska drömmen'' med en massa flärd, titta bara alla sociala medier.

Jag har nog aldrig stött på nån annan som är positiv till planekonomi, får alltid mothugg. Folk gillar inte tanken på att vara lite begränsade. Samtidigt ser de sig förstås inte som den gruppen som skulle hamna längst ner i det kapitalistiska systemet.

Jag är ca 20, om det har nån betydelse.

För mig, som är för planekonomi (dvs kommunism alltså), framstår det som att väldigt många gillar det kapitalistiska systemet idag. Folk konsumerar mer och mer, värderar, tävlar osv. Många vill tjäna så mycket pengar som möjligt, många tycks vilja leva den ''amerikanska drömmen'' med en massa flärd, titta bara alla sociala medier.

Jag har nog aldrig stött på nån annan som är positiv till planekonomi, får alltid mothugg. Folk gillar inte tanken på att vara lite begränsade. Samtidigt ser de sig förstås inte som den gruppen som skulle hamna längst ner i det kapitalistiska systemet.

Jag är ca 20, om det har nån betydelse.

Såklart är det svårt att beräkna exakt hur mycket av allt som ska tillverkas, särskilt om det ska räknas för flera år framåt (själv tycker jag 1-3-årsplaner skulle vara lagom, inte 5 år)

Det som gör att jag ändå är för planekonomi är att marknadsekonomin är otroligt otrygg och orättvis, blir alltid en grupp som hamnar utanför, dessutom ett stort problem för miljön när det inte finns några regleringar. Och inte minst, folks sinnen! Det vi ''efterfrågar'' är oftast bara sånt vi tror oss behöva, som företag säger att vi behöver. Tror vi skulle må bra av lite begränsningar, samt sluta överkonsumera billigt krimskrams som vi bara tror oss behöva. Med planekonomi hade folk haft trygga jobb då de vet att fabriken eller vad de nu jobbar på inte kommer att slå igen bara sådär. Alla får känna sig behövda, vara på lika villkor, känna att de bidrar och gemenskap. Inte känna att livet är en tävling.

Men i den renaste formen av kapitalismen handlar det om att andra får offra sig i industrierna / företagen för den som är högst upp.

När du pratar om att satsa så handlar det om att ha någon form av resurser. Du kan inte bara börja från 0 och ingenting.

Varför vara glad för den stora massa som åtnjuter frukterna av kapitalismen med välfärd och bättre levnadsstandard när man istället kan vara negativ och hoppas på återgång till svält och fattigdom för den stora massan

Såklart är det svårt att beräkna exakt hur mycket av allt som ska tillverkas, särskilt om det ska räknas för flera år framåt (själv tycker jag 1-3-årsplaner skulle vara lagom, inte 5 år)

Det som gör att jag ändå är för planekonomi är att marknadsekonomin är otroligt otrygg och orättvis, blir alltid en grupp som hamnar utanför, dessutom ett stort problem för miljön när det inte finns några regleringar. Och inte minst, folks sinnen! Det vi ''efterfrågar'' är oftast bara sånt vi tror oss behöva, som företag säger att vi behöver. Tror vi skulle må bra av lite begränsningar, samt sluta överkonsumera billigt krimskrams som vi bara tror oss behöva. Med planekonomi hade folk haft trygga jobb då de vet att fabriken eller vad de nu jobbar på inte kommer att slå igen bara sådär. Alla får känna sig behövda, vara på lika villkor, känna att de bidrar och gemenskap. Inte känna att livet är en tävling.

Var har du läst att jag är negativ till kapitalism ? J ag tror inte du läst mina tidigare inlägg i tråden. Jag är inte negativ till kapitalism i. Men det är klart att det finns en negativ sida också.

Företagen vill vinstmaximera och då vill man ha så låga personalkostnader som möjligt. Arbetsmiljöfrågor är inte heller poppis bland företag. Inte per automatik. Det är sådant som man hela tiden får uppmärksamma och kämpa för. Det är därför tillverkning och fabriker har flyttat utomlands - till Asien.

Pga av att människan är en girig varelse i sin natur, vilket kapitalismen är ett bevis för. Mer vill ha mer och empatin för omvärlden minskar i takt med att kontona växer oftast av fiktiva spekulationspengar.

Människor blir blå av välgång istället för mer socialistiskt tänkande och rättvisestyrda. Se hur det har gått med världen och hur många % av befolkningen som inte får vara med och smaka på kakan medan de utvalda  få på toppen lever loppan medan grannarna dör 20 år tidigare bara ett par stationer bort pga av ohälsa och fattigdom.

Var har du läst att jag är negativ till kapitalism ? J ag tror inte du läst mina tidigare inlägg i tråden. Jag är inte negativ till kapitalism i. Men det är klart att det finns en negativ sida också.

Företagen vill vinstmaximera och då vill man ha så låga personalkostnader som möjligt. Arbetsmiljöfrågor är inte heller poppis bland företag. Inte per automatik. Det är sådant som man hela tiden får uppmärksamma och kämpa för. Det är därför tillverkning och fabriker har flyttat utomlands - till Asien.

I alla dina inlägg. Som detta.

Svenska avundsjukan förmodligen som är den största drivkraften.

Det många inte förstår är att det krävs hårt arbete och enorma uppoffringar för att komma någonstans i dagens samhälle. De tror att alla bara åker på ett bananskal och att det är ren tur som gör så att nya och gamla företag går bra.
Alldeles för många tror att företag behandlar både personal och underleverantörer som slavar och att alla företagare skattefifflar.
Företagare ska minsann bidra till sista kronan till den gemensamma skattkistan, men de själva tänker inte engagera sig för att bidra med ett öre mera. Någon annan får betala och har inte jag råd med en Ferraris ska minsann ingen annan heller få åka Ferrari!
De själva vill inte/orkar inte/har inte rätt kapacitet osv för att själva komma någon vart och då ska man gapa och vara avundsjuk på de som kämpar.

I vanlig ordning är det de som vet och gör minst som gapar mest och tyvärr så ökar skaran inkompetenta latmaskar mer och mer eftersom tvångssterilisering och lobotomi inte är tillåtet längre, så de förökar sig i explosionsartad takt.
De som är smarta och kämpar har inte tid att skaffa barn till höger och vänster
Obs! Ironi, men ändå ett uns av sanning

[...] medan grannarna dör 20 år tidigare bara ett par stationer bort pga av ohälsa och fattigdom.

Jag vet att en helt rättvis utopi aldrig kan bli sann så jag kan faktiskt ha ett visst överseende med att vissa ''nära makten'' har några fler fördelar, så länge allt fungerar (för så blir det ju alltid med människor). Det skulle iaf vara bättre att veta att alla runt omkring en har ungefär samma förutsättningar, vilket ger en folkgemenskap, än att vi föds för att tävla mot varandra genom hela livet, individ mot individ. Som sagt vet jag att många inte håller med samt tycker att mina tankar är konstiga, men det är iaf så jag tycker.