Spöken!

En gång när jag precis hade fått min yngsta son så hade pappan åkt iväg till kompisar för att dricka öl och kolla hockey.

Jag låg med bebisen i sovrummet och började bli trött så jag slängde ut katten ur rummet för att den gillade att ligga nära barnet och det kändes otryggt om jag själv inte hade koll.

Sagt och gjort. Jag släpper ut katten ur rummet, stänger dörren och lägger mig i sängen med bebis.

Efter bara 2-3minuter hör jag ett jävla liv ute i vardagsrummet - tänkte att det kanske var hundarna som bråkade med katten. Det lät verkligen som att någon rev och sprang omkring, så jag kliver upp igen och öppnar dörren.

Jag blir yr och det svartnar för ögonen (jag har anemi) samtidigt som jag följer en midjehög skugga mot balkongdörren. Det var ju rätt mörkt i vardagsrummet så ögonen hade inte vant sig. Jag blundade hårt och tittade åter igen mot balkongdörren. Ingen där. Katterna låg i katträdet, ena hunden i soffan och den andra vid ytterdörren.

Jag blev lite obekväm men stängde igen sovrumsdörren och la mig i sängen igen.

Efter ytterligare 5 minuter så flickar det till i ena sovrumslampan. Brydde mig inte så mycket mer om det.

Sen hör jag hur det knackar på dörren.

Det är min 3åring som säger att han inte kan sova för att "dom nyper mig".

Jag undrar såklart vad han menar och han förklarar att någon nyper honom i hans rum.

Jag ringer till pappan och ber honom komma hem, vilket han gör för nu är det lite obekvämt hemna ensam.

Han kommer hem, sätter sig på sängen och pratar med 3åringen. "Vem är det som nyper dig?"

Ungen ställer sig upp och pekar mor vardagsrumsdörren och säger "dom springer där"

Vi fick möblera om i hans rum innan han kunde sova där inne igen. Har hört honom flertalet gånger prata med någon på kvällarna.

Idag har vi flyttat flyttat därifrån.