Gammal kärlek rostar aldrig?

tack för råden.

jag går på terapi men vet inte hur jag ska ta upp detta med psykologen. känner mig så patetisk och ensam särskilt ensam om detta.

Min man och jag träffades när vi var 16, vi var tillsammans ca året.

13 år senare ringer han helt spontant och frågar om vi ska ses.

Jag blev rätt förvånad och hade precis börjat träffa en man så jag struntade i barndomskärleken.

Några månader senare när mannen och jag slutat dejta ringde jag barndomskärleken.

Vi bestämde för att träffas på krogen för en drink. Idag har det gått nästan 13 år och vi är gifta och har barn ihop.

Så visst kan det fungera <3

Du är absolut inte ensam om problemet, så prata du med psykologen!

Jag har själv haft en sån kärlek i 20-års åldern. Jag trodde att vi skulle gifta oss och allt det där, men ingenting blev och jag förstod aldrig varför.

Ganska många år senare fick jag en period då jag tänkte på honom en massa. Funderade över om han hade några känslor kvar för mig bla bla. Jag googlade honom, tittade på honom i social media osv. (tog inte kontakt) Det var väldigt effektivt kan jag säga! :D Jag insåg att han inte var attraktiv längre, och inte någon kul kille heller. Jag bara fantiserade om nåt som inte fanns längre. Nu i efterhand inser jag att jag vid tidpunkten var uttråkad och deppig, och tänkte helt fel. Men det var verkligen skönt också, nu behöver jag inte fundera på det mer.

Kanske är din situation inte alls likadan, men så funkade det för mig :) 

Hade tänkt att du kunnat kontakta honom först, men sedan såg jag att han gått vidare. Då är svaret att "ja, kärlek rostar visst!" 

Samtidigt kan du ju alltid "försöka" så gott du vill. Men jag hade inte förväntat mig mycket om jag vore du. Han har trots allt en ny "livs kärlek" i sitt liv. Du är ett ex. Jag vet faktiskt inte riktigt hur jag hade sett situationen själv. Jag vet att jag hade tyckt det vore ytterst fräckt av min sambos ex om hon hörde av sig. Liksom, komma och tro att hellre skulle vilja he henne över mig. Då hade han väl gjort det redan från början eller? Å andra sidan vet jag nog med mig av att jag nog hade hört av mig till min sambo om det tagit slut och jag fortfarande älskade honom (som det känns nu). Äh, jag vet inte. 

Samtidigt borde inte ditt ex ts heller slösa den brudens liv som han är tillsammans med om han nu fortfarande vore kär i dig. Men, chansen är högre att han inte har känslor för dig alls då han faktiskt HAR gått vidare. PÅ ett sätt kan jag också anse att folk som drar denna "gammal kärlek rostar aldrig," är de där bittra exen som aldrig lyckas gå vidare och försöker inpränta i sina ex som faktiskt fått en ny kärlek (kanske träffat sina soulmates tom) att den där första kärleken "glömmer man ju inte." Ur min synvinkel kan jag säga att ja absolut, gammal kärlek rostar och första kärleken kan man också glömma! En människa KAN träffa en ny person som är speciellare för dem än vad exet var för dem. Det är mer regel än undantag faktiskt. 

Jag kommer inte att kontakta honom. Jag har faktiskt som någon här skrev kollat på hans Facebook där han verkar vara väldigt lycklig med sin fru och de har tvillingar tillsammans.

Sen att han har blivit skallig och hans fru har exakt den klädstilen jag hade för  15 år sen är så avtändande. Jag tänker på hur mycket jag faktiskt förändrats under dessa år och att det som var då aldrig skulle tilltala mig nu..

Tror ni inte att mina tankar på honom grundar sig på att jag aldrig tillät mig hitta lyckan igen? Bli kär i någon. Jag hade självmordstankar och tog den första mannen och gifte mig med honom och skaffade barn ett år senare. Och en ett till barn och så huset bilen jobbet...och nu när småbarnsåren är över och jag får tid igen så svävar tankarna tillbaka på mitt förflutna..?