Inlägg från: Anonym (Seventeen) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Seventeen)

    Varför stigmat?

    Anonym (Anna) skrev 2018-03-31 13:59:03 följande:

    Tack.

    Jag kanske uttryckte mig klumpigt, det var inte meningen att peka ut dig. Jag menade rent generellt.

    Kan inte säga att jag är jättepåläst om herpes i underlivet, är det som med munherpes att det bara smittar när viruset är aktivt?

    Jag dömer ingen med herpes, jag har det ju själv! Bara på en annan del av kroppen. Det är självklart att människovärdet inte sitter i om du har herpes eller ej. Och jag kan hålla med om att just detta virus faktiskt är stigmatiserat. Har hört kommentarer som "skabbråtta" som ett exempel.

    Fast jag bryr mig inte om sånt, ingen vet ju heller vad det var för sår jag hade emellanåt och ingen behöver vidröra dem. Förresten får de inte det heller.

    Min partner har pussat på mig under alla år, med eller utan blåsor. Jag varnade honom, han tog risken. Han blev inte smittad.

    Vet du om man kan vara immun mot herpes? Tänker på sambon... som pussat mig säkert tusen gånger med aktiva herpesblåsor!

    Jag vet inte om väninnan går på medicin, visste knappt att det ens existerar. För egen del har det gått över av sig självt som det verkar. Har inte haft utbrott på flera år. Det har sina fördelar också att bli äldre.

    Nej, kände inte till risken för att blir smittad av behandlad HIV, enligt en smittläkare jag hörde på radion finns det inte säkra uppgifter om detta. Var har du fått dina uppgifter?


    Ungefär så ja. Precis som med HSV-1 (munherpes) kan dock HSV-2 (könsherpes), ge sådana små utbrott att man inte märker att man har dem, och då kan man råka smitta någon omedvetet. Detta kallas för asymptomatic shedding, det förekommer inom båda typerna av herpes och det är faktiskt så att de flesta med herpes (framförallt dem med typ 2) inte får symptom som är värre än så. Därav känner endast ca 20% utav dem som är smittade till att de bär på viruset, eftersom resten inte märkt någonting och även om de skulle gå till ungdomsmottagningen och göra ett standardtest för könssjukdomar skulle de inte få veta, eftersom dessa tester inte inkluderar herpes.

    Det det enda sättet för resterande 80% (de som knappt får symptom) att veta om de har herpes skulle därför vara att gå och ta ett omotiverat blodprov, vilket kan ordnas med lite övertalning hos läkaren. Min motivering till att få ett sådant prov var att jag åtminstone visste att jag dejtade någon med herpes. Jag är osäker på om det eventuellt går att beställa blodprov på internet, men inget blodprov ger än så länge ett 100% resultat. Du ser alltså hur svårt det är att kartlägga herpes, därav kan jag tycka att moralismen kring att undvika herpes är ganska orimlig egentligen, eftersom att det egentligen inte finns resurser inom vården för den som verkligen aktivt försöker med detta. I kombination med detta bär 30% av Sveriges befolkning på könsherpes, och 80% bär på munherpes, så risken att möta någon som kan råka smitta en är stor.

    Det är alltså 80% sannolikhet att din man har munherpes, isåfall asymptomatiskt, men det kan vara så att han helt enkelt inte har det. Lite övrig intressant information är att munherpes kan smitta till underlivet och ca 30-50% utav fall av herpes i underlivet är faktiskt typ 1. Att däremot få könsherpes någon annanstans än i underlivet är dock mycket ovanligt.

    Känns fint att du inte dömer, det gör mig verkligen glad att läsa. Och att någon förstår stigmat känns ännu bättre, för det påverkar en verkligen ganska mycket.

    Jodå, det finns en hel del! L-lysin är ett bra kosttillskott du kan tipsa henne om också, det minskar frekvensen en del.

    Där fick du mig faktiskt, den siffran är något jag läste i en debattartikel i ämnet. Det var i en väletablerad tidning visserligen, men en bättre källhänvisning hade jag ju kunnat komma med.
  • Anonym (Seventeen)
    Anonym (Anna) skrev 2018-03-31 14:01:49 följande:
    Ja, ditt språk och din kunskap är faktiskt imponerande!
    Du är ett levande bevis på fördelen att läsa mycket i ung ålder. *applåder*

    Bra där, det är ansvarstagande OM du samtidigt upplyser om ditt virus.
    Du verkar ha det ganska lindrigt iaf, om man jämför med vad många andra säger!
    Haha, tack igen! Språket är det viktigaste vi har. 

    Yes, det hade ju dock varit praktiskt omöjligt att berätta för min partner att min smittorisk är liten utan att inkludera det faktum att jag bär på viruset då. Flört Jag har ganska lindriga symptom ja, men som sagt har ungefär 80% av dem med herpes lindriga eller obefintliga symptom. Dock är ju dem inte representerade i demhär forumen, eftersom de sällan ens är medvetna om sin herpesstatus. 
  • Anonym (Seventeen)

    Angående huruvida man ska berätta eller ej om det är så att man ändå inte tror att man kommer smitta den andra: Min personliga åsikt som trådstartare, är att om risken ändå är liten att man kommer smitta den andra, kan man ju lika gärna berätta det egentligen. Eftersom personen man berättar för sannolikt inte borde bry sig särskilt mycket då, om den vet att den ändå är i princip helt säker. Förstår ni hur jag menar? Om man knappt är smittsam borde det ju verkligen inte spela någon roll för den andra tänker jag, och då behöver man med största sannolikhet inte oroa sig över att det ska bli någon dealbreaker. Min princip är alltså att det är lika bra att alltid berätta.

  • Anonym (Seventeen)
    Anonym (( har både mun och könsherpes)) skrev 2018-04-01 21:11:27 följande:

    Så kan det vara. Jag väljer att inte berätta, iaf inte just nu. Orkar inte med det, i såfall får jag dra en rövare att jag tror jag smittat mig själv från tex munnen eller något.

    Vill så gärna slippa några mer utbrott eller det hade varit ok att fåcdet 1 ger per år, men inte tex varje månad eller liknande. Detta år har jag haft det 3 gånger. Sista gången så tog det 3 veckor att läka, gången innan dess läkte det på 3-4 dagar. Börjar alltid med att det blir svullet och gör ont, sedan blir det skorpor. Hatar det men så är det.


    Det låter superjobbigt verkligen. Det enda tipset jag kan ge dig då du redan verkar ha testat allt är att eventuellt testa att börja träna samt kolla upp lite hälsokost, då det kan förstärka immunförsvaret.
  • Anonym (Seventeen)

    Japp, det har jag. Trodde det framkom i mitt originalinlägg. Jag har haft ett starkare immunförsvar sedan jag började träna regelbundet i 15-årsåldern och jag tror det har varit till nytta sedan jag blev smittad, men det är bara spekulationer Glad

  • Anonym (Seventeen)
    Anonym (( har både mun och könsherpes)) skrev 2018-04-02 23:06:20 följande:

    Förlåt bara jag son inte läste ordentligt. Vad tränar du om jag får fråga? Jag har tidigare ridit mycket men har ej möjlighet lika mkt längre. Men gillar PW och sådant. Hur många utbrott per år får du? Jag vill inte behöva tex äta valaciklovir varje dag ( suppressionsbehandling).

    Googlade på vaccin innan och fick upp en ny artikel från feb 2018 från Vetenskapens Värld och att vaccin bör finnas inom 10 år, blev lite glad av det! :)


    Ingen fara! Jag kör en blandning av styrketräning och konditionsträning, i form av till exempel gruppträning, gymma själv eller löprundor. Det finns ganska mycket man kan hitta på, sen dansar jag dessutom.

    Jag fick mitt primärutbrott för 5 månader sedan, men varken det eller det andra utbrottet (har alltså fått två stycken hittills) som jag fick alldeles nyss har varit särskilt påfrestande, symptomen har varit väldigt lindriga för mig och läkt fort som attan. Något annat som jag tror är till stor hjälp, är det faktum att jag äter ganska cleant. Mycket frukt och grönt, och jag håller mig gärna undan kött om jag kan. Jag tror inte dethär gör något för min herpes specifikt, men det har definitivt stärkt mitt immunförsvar viket indirekt påverkat min herpes. Min pojkvän, som börjat ta efter min livsstil sedan vi träffades, verkar också ha fått färre utbrott. Från att ha haft kanske 5-7 stycken per år iallafall, har han inte haft ett enda sedan hösten förra året så vitt jag kan minnas.

    Jag förstår att du inte vill äta det, men det kanske kan vara värt att testa iallafall? Då är dessutom smittorisken mycket lägre. Är det pga kostnaderna eller biverkningarna du vill undvika det?

    Min mamma (som varit ett stort stöd för mig och sköter typ all research kring ett vaccin, för att hon inte vill att jag ska begrava mig alltför djupt i det) hade läst någonstans att ett vaccin beräknades vara färdig inom 3-5 år, jag kan be henne återge källan om du vill! :)
  • Anonym (Seventeen)
    Anonym (Använd Kondom!) skrev 2018-04-04 13:42:02 följande:

    Så det är dags att blablabla

    Men det är inte dags att börja använda kondom ?


    Men OMFG, om du hade läst ett enda ord av mitt blablabla hade du sett att jag skriver att man självklart ska skydda sig, och att jag INTE fick herpes av ett oskyddat one night stand utan av min pojkvän som berättade för mig på förhand. Men är man i en fast relation med någon så inser man ju att man inte kommer vilja använda kondom i flera år framåt, och eftersom jag älskar honom valde jag därför att ta den risken eftersom VAR TREDJE FUCKING PERSON HAR DET, så jag skulle behöva dumpa otrolig många personer om jag vill vara helt skyddad och då kändes det viktigare att satsa på en relation med en otroligt fin människa (wow, är folk med herpes också människor WTF?) snarare än att undvika den risken när det ändå är i princip omöjligt eftersom de inte ens testar för detta på ungdomsmottagningen. Du kan alltså inte veta vem som har det, om de inte fått utbrott vilket endast 20% av smittade får. Hade du läst en enda informativ artikel om herpes hade du dessutom vetat att kondom inte ens skyddar mot herpes eftersom utslagen kan hamna överallt, jag får till exempel bara blåsor på rumpan så försök skydda dig mot det med en jävla kondom. HERREJÄVLAR, vad är det med er moraltanter och att inte läsa på överhuvudtaget innan ni yttrar er, jag blir fan galen på hur arroganta ni är! AAAAAH
  • Anonym (Seventeen)
    Anonym (( har både mun och könsherpes)) skrev 2018-04-03 19:52:03 följande:

    Tack för ett så utförligt svar och tips :) Skönt att det läkt fort på dig och att du slipper framtida utbrott. Vissa får bara ett utbrott och aldrig mer men man kommer alltid vara smittbärare eftersom vi har viruset i kroppen. Jag äter också relativt sunt, men ibland blir det tex godis på helgerna, men jag har nog inte ätit choklad på över 2 år, inget jag saknar heller faktiskt hehe :) Bör bli bättre på att röra mig:) Ridsport är dock svårt bär jag har utbrott. Blir orolig att det ska bryta ut när jag får min mens. ( äter p piller men valde att skjuta upp mensen genom att inte göra uppehåll) då jag var på skidsemester förra veckan. Vill inte äta valaciklovir dagligen då jag inte tror det är bra för kroppen generellt. Vill bli stark utan att ta ngt som tycker tillbaka viruset. Vad bra att din mamma har koll på kommande eventuellt vaccin, det ger hopp! Vet att Genocea ( amerikansk läkemedelsbolag) var i sina senare studier men tyvärr lade projektet ned, Gen003 hette deras kandidat. Skicka gärna källan :)

    Mina utbrott kommer i princip alltid på samma ställe, dvs på kanten av den inre blygdläppen. Blir först rött, sedan hinner jag knappt märka blåsor, men det blir väldigt svullet och ser inte klokt ut, så slutar det med skorpa/ skorpor. Är extremt noga med hygien ( alltid varit) och tvättar med Deodoc intimtvål, smörjer in då och då bör jagcwj har besvär med olivolja som jag köpte en sådant liten flaska av i affären. Skippar intimolja spaden innehåller 100 procent mineralolja vilket är dåligt. Sover alltid utan trosor ( bra att lufta) och brukar när jag kommer hem från arbetet lufta underlivet genom att ha mysberallor. Förr solade jag mycket men det vågar jag inte längre.

    Har ej smittat vad jag vet eftersom ingen( 2 st) fått utbrott, men de kan ju vara smittbärare.

    Min största önskan är att ett vaccin för oss drabbade kommer så fort som möjligt så man kan återfå sitt liv utan att oroa sig för utbrott och känna att det begränsar ens liv som jag känner.

    Blev glad av ditt inlägg :)


    Vad skönt att du blev glad av mitt inlägg! Det är det jag vill bidra med till de som är smittade, jag vill inte att någon ska behöva känna det som att livet är över eller som att man plöstligt inte är sig själv längre. För man är precis samma människa som innan, och man förtjänar att bli behandlad som det också. Man förtjänar respekt och empati, precis som alla andra.

    Ang. vaccin kan du kolla upp en hemsida som heter ?Rational Vaccines!? De jobbar stenhårt på detta, genomför tester du kan skriva upp dig som frivillig på om du skulle vilja samt har superbra kontaktpersoner du kan höra av dig till med frågor om det skulle vara så, skriv till dem på fb!
  • Anonym (Seventeen)
    Anonym (( har både mun och könsherpes)) skrev 2018-04-04 21:37:27 följande:

    När du skriver sådär verkar det som att du tror att mönniskor som har fått otur och få herpes i underlivet ligger runt. Det kan vara som så att du har haft sex med endast 2 personer och olyckligtvis blev du smittad. Man behöver alltså inte legat med massor personer!

    Var glad om du slipper detta, för det är oerhört påfrestande att leva med( iaf för mig) och jag har aldrig legat runt med massor personer.

    Det är ofarligt, men jobbigt.


    Precis så. Man kan träffa en partner, vänta med sex, gå och testa sig tillsammans, få beskedet att det är fritt fram och fortfarande smittas eftersom herpes inte visar sig på standardtester. Man kan även ha ett ONS och använda kondom, men personen i fråga har utslag någon annanstans som gör att man ändå blir smittad. Eller få oralsex av sin partner, som inte vet att den har ett munsår på gång, och därmed smittas. Möjligheterna är oändliga!
  • Anonym (Seventeen)
    Anonym (Använd Kondom!) skrev 2018-04-08 00:16:44 följande:

    Okej så eftersom var tredje person har är det okej att själv drabbas och eventuellt föra smittan vidare


    Det jag menar är att: Eftersom var tredje person har det är det jävligt svårt att inte drabbas, och det är egentligen slumpen som avgör eftersom kondom inte skyddar. Man kan därav inte skuldbelägga alla med herpes med argumentet att de varit oförsiktiga.

    Låt oss ta en titt på det: Det är 30% chans att du själv har det, om du legat med en enda person i ditt liv borde du gå och tvinga dig till ett blodprov av din husläkare typ nu, för att försäkra dig om att du själv inte bär på det asymptomatiskt (som 80% utav smittade har) och sitter här som världens största fån. Har du det inte redan skulle jag därefter föreslå att du lever resten av ditt liv i celibat eftersom kondom inte skyddar. Alternativt tvingar alla eventuella partners att också tvinga sig till ett blodprov utav sina läkare, fast det ger ju i och för sig inte heller helt säkra resultat eftersom det inte alltid syns i blodet. Så, vill du vara helt säker blir det ju celibat då. Därefter måste du utesluta alla med munherpes också, eftersom 50% utav fall av herpes på könet egentligen är munherpes som letat sig dit. Okej, så där har vi uteslutit 80% utav befolkningen. Har du själv munherpes redan blir det ju jobbigt då, eftersom då kan du smitta din partner och därefter kan den smitta dig till underlivet. Och dessutom kan du smitta din partner till underlivet om du har munherpes, och det verkade du ju inte tycka var okej. Så återigen, vill du leva som du lär, då blir det inte så mycket ligga, eller kyssa. Inget alls faktiskt.
  • Anonym (Seventeen)
    Anonym (( har både mun och könsherpes)) skrev 2018-04-08 14:06:02 följande:

    Tack snälla för svar! Du har så mycket rätt under di skriver. Så ung och så mogen och klok, hurra för det! Jag hoppas jag inte får fler utbrott. Ska kolla upp sidan ASAP ??


    Tack själv, vad snäll du är! Gör det, där finner du ännu mer stöd och möjligheter!Skrattande
  • Anonym (Seventeen)
    Anonym (( har både mun och könsherpes)) skrev 2018-04-08 22:38:07 följande:

    Har kollat nu ??Se håller på med sin hemsida, men såg pp Facebook. Åh vad jag vill ha ett botemedel NU. Så länge man inte har utbrott så är livet? frid och fröjd? men jag vågar inte slarva med tex sömn, dricka massor alkohol och allmänt osunt levene, men såklart orkar man inte vara strikt hela tiden. Ätit lite godis i helgen och druckit lite vin så hoppas inte detta triggar. Har några p piller lvar sedan blödning och detta är jag rädd över att det ska blomma ut då...

    tack återigen för tipset!

    Får du inte besvär i underlivet? Eller på skinkan? Tog de prov på dig så de kunde påvisa typ 1 eller 2?

    Jag har typ 2... den värsta sorten

    Kram!


    Åh, okej! Ja just det, hemsidan var under ombyggnation. Jag vet iallafall sen senast sidan var aktiv, att när Rational Vaccines testar ett terapeutiskt vaccin (typ som botemedel; reducerade utbrott och i princip eliminerad smittorisk) så kan man anmäla sig som frivillig testperson. Då skulle du få tillgång till vaccinet inom en väldigt snar framtid, så det kan ju vara värt för dig att kolla upp! Jag vet inte när nästa testperiod är, men det brukar ligga någon per år iallafall. Men eftersom hemsidan inte är aktiv föreslår jag att du skriver till dem på FB och frågar! :)

    Nu är de ju fortfarande i en testfas, så det finns större risker och mindre att lova än vid ett färdigställt vaccin, men samtidigt är risken liten för komplikationer under så kontrollerade testformer som man för idag. Du kan även söka på lite info kring dem innan du bestämmer dig för att anmäla dig till nästa testperiod, så att du får se vad kritikerna har att säga. Jag personligen tycker iallafall att utvecklarna verkar vara riktiga eldsjälar, som verkligen har människors bästa i åtanke och jag hoppas att deras vaccin godkänns och släpps på marknaden

    Jag tog ett blodprov i början av min relation med min pojkvän, men då hade jag inte blivit smittad än och det visade bara på HSV-1, vilket jag har på munnen sen innan. Sedan dess har jag inte tagit något blodprov eftersom mitt primärutbrott gjorde det så uppenbart att det var herpes, och då min pojkvän haft såpass frekventa utbrott själv är det med största sannolikhet HSV-2 han smittat mig med, även om det inte gett alls lika starka symptom hos mig. I vilket fall har jag haft två skov på ena skinkan, väldigt milda.

    Jag har dock min husläkare att gå till om jag skulle vilja ta blodprov för att fastställa vilken typ det är, men hon och jag hade liksom hela diskussionen kring herpes med varandra innan jag blev smittad eftersom jag ju visste att min pojkvän hade det. Så när symptomen väl kom var jag liksom beredd och förstod vad som hände. Som sagt, troligtvis är det typ 2, men i vilket fall skulle inte vilken typ jag har förändra situationen särskilt mycket, jag har fortfarande demhär symptomen och jag har fortfarande herpes i mitt underliv. Men skönt nog för mig har jag kommit tillfreds med det ganska väl och jobbar nu mest på att återvinna mitt självförtroende. Tyvärr vet jag dock att inte alla tar sig så långt pga bristande stöd eller kunskap, så därför startade jag denna tråden! 
Svar på tråden Varför stigmat?