Onormalt sällan?

Jag lever i det omvända. Vill nästan dagligen, men hon vill ett par gånger i månaden. Suger stenhårt. Men en kille som vill så sällan? Ja färg ser man...

Ja, det går ut över precis allt. Känns som att leva med en kompis bitvis. Det är verkligen kass, och vad än värre är så är det nog helt omöjligt att ändra på eftersom man inte styr sin drift, utan det blir den som vill mer som får behärska sig och når dåligt.

Fantiserar om att lösa det otrohetsvägen, men har i alla fall inte gjort allvar av det än. Hade vi inte haft barn och ett övrigt bra relation så hade jag inte stannat, man missar en så stor del av livet. Tänk om jag hade vetat att det skulle bli så här INNAN vi fick barn? Nekade åtminstone två bra chanser då som mycket väl kunde bli bättre med facit i hand.

Hur gör du för att hantera frustrationen? Själv har jag inte hittat något bra sätt, utan mår konstant mer eller mindre dåligt över bristen på sexet.