Ketty/Katja, Nancy/Nadja... vilka funkar bäst i Sverige?
Hittade namnet Ketty i trådar om gamla namn, folk som haft äldre släktingar som hetat så. Hade inte hört det tidigare, finns 340 personer med tilltalsnamnet idag men medelåldern är 70 år.
Många kvinnliga -y-namn låter fina och samtidigt lite kaxiga, och framförallt aldrig tantiga oavsett ålder på bäraren - men det finns tydligen de som vill stämpla allt som slutar på y som trash.
Katja är också fint och kommer egentligen från samma namn, en kortform av Katarina fast ursprungligen rysk medan Ketty tydligen är en engelsk form.
Har vanligare namn som slutar med -ja som Katja, Nadja, Tanja, Vanja blivit tillräckligt vedertagna för att kännas "svenska" eller förknippas man direkt med Ryssland/Östeuropa om man heter något sådant?
Är det 'värre' med -y-namn om än äldre sådana som kommit in i Sverige redan på 1800-talet eller början av 1900-talet - låter det per definition som att man typ vill verka amerikansk (och därför = "trash")?