• Anonym (usch)

    Det är skrämmande hur lite föräldrar idag uppfostrar och lär sina barn.

    Ja, givetvis finns det undantag, vissa föräldrar lär sina barn både folkvett och annat, men en del verkar helt ha överlämnat det till förskola/skola. Vår uppgift är att ge era barn undervisning och ja, VISS fostran, men grunden ska ju föräldrar ha gjort hemma. 

    Flertalet barn i skolan vet inte hur man beter sig på toaletten. Det kissas på ringen, utanför, man tvättar inte händerna osv. Detta har lett till att många skolor har vidtagit åtgärder så som att ha låsta toaletter. Barnen som behöver gå på toaletten måste då leta rätt på en personal, få toaletten upplåst samt kollad efteråt för att se så att den är ok. 

    En del har klassindelade toaletter (det hade vi på högstadiet två klasser delade på två toaletter, tjejtoa och killtoa för att vi tjejer skulle slippa gå på en stinkande kloak till toalett eftersom killarna aldrig satt ner utan stänkte överallt) då blir det enklare att kontrollera vilka som behöver stöd i hur man sköter toalettbesöken. 

    För mig är detta totalt oacceptabelt. HUR kan man underlåta att lära sina barn hur man går på toaletten och vad man gör om man är liten och ändå råkar missa? Fö bör man lära sina pojkar att sitta ner redan från början så slipper man mycket griseri. 

    Dagens barn är också väldigt medvetna om sina rättigheter men nästan ingen av dem är medvetna om att de också har skyldigheter. Det händer att barn ser totalt oförstående ut när vi påtalar att om du lånar en boll ur förrådet är det ditt ansvar att se till att den kommer tillbaka eller om vi talar om att de måste städa efter sig innan de går/påbörjar en annan aktivitet. 

    Att lyssna på vuxna, inte vara otrevlig mot vare sig barn eller vuxna och förstå att i skolan bestämmer pedagogerna, vad deras föräldrar tycker spelar ingen som helst roll, det är för många barn helt okänt. 

    Första dagen på mitt nya jobb får jag svaret; Men vem bryr sig!? när jag påtalade en regel som gällde (och alltid har gällt där) för att delta i aktiviteten. När barnet då inte fick delta såg barnet oerhört förvånad och häpen ut. Hen ifrågasatte mitt beslut och ville först inte lämna men när hen insåg att jag menade allvar och att jag fysiskt skulle visa ut hen så gick hen därifrån. (Jo, man får fysiskt avlägsna ett barn som inte sköter sig om det behövs, men man får inte skada barnet) 

    Eftersom detta är familjeliv måste jag väl påpeka att det i detta fall gällde en säkerhetsrisk, därav att barnet inte fick delta eftersom hen inte ville följa regeln. Numer söker sig detta barn alltid till mig och den aktivitet jag håller på med eftersom hen vet vad som gäller och att det gäller alla oavsett, att jag är rättvis. 

    Dagens föräldrar, med få undantag, har absolut ingen som helst koll på hur man uppfostrar barn. De har hellre tid med sin mobil (jodå, vi får höra såna saker i skolan, barnen berättar) eller andra saker än tid med sina barn. Helt galet! Skaffa inte barn då, om du inte har tid för dem. 
    När du är med dina barn, VAR med dem, lägg ifrån dig mobilen, stäng av ljudet eller stäng av den helt. På fritids hos oss får föräldrarna gå ut om de 'måste svara i mobilen' mitt under hämtning. Det tar max tio minuter, den tiden ska de kunna avvara för sina barns skull. 

  • Svar på tråden Det är skrämmande hur lite föräldrar idag uppfostrar och lär sina barn.
  • Anonym (usch)
    Tom Araya skrev 2018-04-12 21:09:24 följande:

    Grejen är att sådant här ses mellan fingrarna med, liksom att vissa anställda styr och ställer över andra utan att ha blivit tilldelade den rollen. Av de 5-6 förskolor en av mina närmaste bekanta jobbat på verkar ledningen vara kass på 80% av dem.


    Ja och ledningen är ofta kass för att de hela tiden har budgeten som ett ok runt halsen.
  • LFF
    Anonym (N) skrev 2018-04-12 17:17:28 följande:
    Eller tvärtom. En tafatt förälder som är slapp med struktur och begränsningar får ett helvete med barnet, medan på dagis? Inga problem, barnet vill passa in och då följer hen reglerna på dagis och vet att dör blir det konsekvenser. T.ex ett barn som hänger jackan på sin krok och följer skötsamt alla regler, men när hen kommer hem? Slänger jackan i hallen, springer in, skriker, och bryr sig ingenting.

    Det räcker att föräldern kommer till dagis så ändrar barnet beteendet, blir skötsam eller börjar bryta regler. (beroende på uppfostran)
    Skillnaden är att den tafatta föräldern oftast vet om att barnet kan bete sig som ett as medan föräldern med det ögontjänande barnet säger "aaaaaaaaaldrig att MITT barn skulle bete sig så där, det MÅSTE vara något annat barn som gjort det".
  • LFF
    Anonym (N) skrev 2018-04-12 17:17:28 följande:
    Eller tvärtom. En tafatt förälder som är slapp med struktur och begränsningar får ett helvete med barnet, medan på dagis? Inga problem, barnet vill passa in och då följer hen reglerna på dagis och vet att dör blir det konsekvenser. T.ex ett barn som hänger jackan på sin krok och följer skötsamt alla regler, men när hen kommer hem? Slänger jackan i hallen, springer in, skriker, och bryr sig ingenting.

    Det räcker att föräldern kommer till dagis så ändrar barnet beteendet, blir skötsam eller börjar bryta regler. (beroende på uppfostran)
    Och jag missförstod helt :) Vi är ju på samma sida :)

    *inte riktigt vaknat än*
  • Anonym (båda jobbar)

    Båda föräldrarna jobbar och därför har ingen tid för barnen, när de är hemma så är de utmaddade och vill bara bli klara med sina sysslor och sen vila. Lättare att låta barnen göra vad dom vill, och försöka vila, än att uppfostra dom.

    Förut så jobbade bara mannen och kvinnan uppfostrade barnen.

    Det behövs en ändring i arbetstider, så som 4-6 timmars arbets dagar (när du anställer en person så förväntar du dig inte att den ska jobba 8 timmar om dagen, närmare 50-75% av tiden, alltså 4-6 timmar), kanske bara 4 dagar i veckan. Då skulle föräldrar ha mer tid och ork, vilket skulle kunna gå till att faktiskt uppfostra sina barn.

  • Ess
    Anonym (usch) skrev 2018-04-13 06:49:40 följande:
    Ja och ledningen är ofta kass för att de hela tiden har budgeten som ett ok runt halsen.
    Det finns många problem som kan skyllas på budgeten, men en kass ledning är helt enkelt att fel person fått chefsjobbet.
  • Anonym (beanie)
    Anonym (usch) skrev 2018-04-12 08:45:19 följande:

    Ja, givetvis finns det undantag, vissa föräldrar lär sina barn både folkvett och annat, men en del verkar helt ha överlämnat det till förskola/skola. Vår uppgift är att ge era barn undervisning och ja, VISS fostran, men grunden ska ju föräldrar ha gjort hemma. 

    Flertalet barn i skolan vet inte hur man beter sig på toaletten. Det kissas på ringen, utanför, man tvättar inte händerna osv. Detta har lett till att många skolor har vidtagit åtgärder så som att ha låsta toaletter. Barnen som behöver gå på toaletten måste då leta rätt på en personal, få toaletten upplåst samt kollad efteråt för att se så att den är ok. 

    En del har klassindelade toaletter (det hade vi på högstadiet två klasser delade på två toaletter, tjejtoa och killtoa för att vi tjejer skulle slippa gå på en stinkande kloak till toalett eftersom killarna aldrig satt ner utan stänkte överallt) då blir det enklare att kontrollera vilka som behöver stöd i hur man sköter toalettbesöken. 

    För mig är detta totalt oacceptabelt. HUR kan man underlåta att lära sina barn hur man går på toaletten och vad man gör om man är liten och ändå råkar missa? Fö bör man lära sina pojkar att sitta ner redan från början så slipper man mycket griseri. 

    Dagens barn är också väldigt medvetna om sina rättigheter men nästan ingen av dem är medvetna om att de också har skyldigheter. Det händer att barn ser totalt oförstående ut när vi påtalar att om du lånar en boll ur förrådet är det ditt ansvar att se till att den kommer tillbaka eller om vi talar om att de måste städa efter sig innan de går/påbörjar en annan aktivitet. 

    Att lyssna på vuxna, inte vara otrevlig mot vare sig barn eller vuxna och förstå att i skolan bestämmer pedagogerna, vad deras föräldrar tycker spelar ingen som helst roll, det är för många barn helt okänt. 

    Första dagen på mitt nya jobb får jag svaret; Men vem bryr sig!? när jag påtalade en regel som gällde (och alltid har gällt där) för att delta i aktiviteten. När barnet då inte fick delta såg barnet oerhört förvånad och häpen ut. Hen ifrågasatte mitt beslut och ville först inte lämna men när hen insåg att jag menade allvar och att jag fysiskt skulle visa ut hen så gick hen därifrån. (Jo, man får fysiskt avlägsna ett barn som inte sköter sig om det behövs, men man får inte skada barnet) 

    Eftersom detta är familjeliv måste jag väl påpeka att det i detta fall gällde en säkerhetsrisk, därav att barnet inte fick delta eftersom hen inte ville följa regeln. Numer söker sig detta barn alltid till mig och den aktivitet jag håller på med eftersom hen vet vad som gäller och att det gäller alla oavsett, att jag är rättvis. 

    Dagens föräldrar, med få undantag, har absolut ingen som helst koll på hur man uppfostrar barn. De har hellre tid med sin mobil (jodå, vi får höra såna saker i skolan, barnen berättar) eller andra saker än tid med sina barn. Helt galet! Skaffa inte barn då, om du inte har tid för dem. 

    När du är med dina barn, VAR med dem, lägg ifrån dig mobilen, stäng av ljudet eller stäng av den helt. På fritids hos oss får föräldrarna gå ut om de 'måste svara i mobilen' mitt under hämtning. Det tar max tio minuter, den tiden ska de kunna avvara för sina barns skull. 


    Du vet väl om att många barn går på förskolan uppemot 50 timmar i veckan och knappt ser sina föräldrar. Vem ska uppfostra barnen om inte förskolepersonalen och skolpersonalen? Latmask.
  • sextiotalist
    Anonym (beanie) skrev 2018-04-14 07:54:58 följande:

    Du vet väl om att många barn går på förskolan uppemot 50 timmar i veckan och knappt ser sina föräldrar. Vem ska uppfostra barnen om inte förskolepersonalen och skolpersonalen? Latmask.


    Det är inte alls vanligt, en av myterna som ständigt motbevisas och ändå lever kvar
  • Anonym (M)

    Jag skulle nog säga att dagens barn får bestämma lite för mycket. Det är min åsikt baserat på vad jag ser ute, på bussar och på offentliga platser. Senast igår så såg jag en liten pojke som stod och slog en pinne mot en busskur. Flera andra personer som stod i närheten höll på att få pinnen i ögat. Mamma sa till men otroligt milt. Hon tog varken pinnen eller sa till på skarpen. Det är inte första gången jag ser något sådant. Om den milda tonen som hon använde ska räknas som tillsägelse så är det klart att barn inte lyssnar.

    Sen så tycker jag skolan ska få med auktoritet. Barn känner till sina rättigheter idag vilket är bra, MEN det betyder inte att de vet bättre än lärarna i alla frågor. Lärare och föräldrar ska tillsammans uppfostra barnen, det är de vuxna som står överst.

    Jag vet att jag kommer från reaktioner på det jag skriver nu men det här är min personliga åsikt. Jag uppfostra mina barn enligt det och nej, mina barn är inte änglar, absolut inte. Men blir jag arg eller någon annan vuxen så skäms de. Att de sedan smyger bakom ryggen och är ögontjänare, det gör alla barn, mer eller mindre. Men respekt för de äldre är a och o.

  • Kirenaj68
    Anonym (usch) skrev 2018-04-12 08:45:19 följande:

    Ja, givetvis finns det undantag, vissa föräldrar lär sina barn både folkvett och annat, men en del verkar helt ha överlämnat det till förskola/skola. Vår uppgift är att ge era barn undervisning och ja, VISS fostran, men grunden ska ju föräldrar ha gjort hemma. 

    Flertalet barn i skolan vet inte hur man beter sig på toaletten. Det kissas på ringen, utanför, man tvättar inte händerna osv. Detta har lett till att många skolor har vidtagit åtgärder så som att ha låsta toaletter. Barnen som behöver gå på toaletten måste då leta rätt på en personal, få toaletten upplåst samt kollad efteråt för att se så att den är ok. 

    En del har klassindelade toaletter (det hade vi på högstadiet två klasser delade på två toaletter, tjejtoa och killtoa för att vi tjejer skulle slippa gå på en stinkande kloak till toalett eftersom killarna aldrig satt ner utan stänkte överallt) då blir det enklare att kontrollera vilka som behöver stöd i hur man sköter toalettbesöken. 

    För mig är detta totalt oacceptabelt. HUR kan man underlåta att lära sina barn hur man går på toaletten och vad man gör om man är liten och ändå råkar missa? Fö bör man lära sina pojkar att sitta ner redan från början så slipper man mycket griseri. 

    Dagens barn är också väldigt medvetna om sina rättigheter men nästan ingen av dem är medvetna om att de också har skyldigheter. Det händer att barn ser totalt oförstående ut när vi påtalar att om du lånar en boll ur förrådet är det ditt ansvar att se till att den kommer tillbaka eller om vi talar om att de måste städa efter sig innan de går/påbörjar en annan aktivitet. 

    Att lyssna på vuxna, inte vara otrevlig mot vare sig barn eller vuxna och förstå att i skolan bestämmer pedagogerna, vad deras föräldrar tycker spelar ingen som helst roll, det är för många barn helt okänt. 

    Första dagen på mitt nya jobb får jag svaret; Men vem bryr sig!? när jag påtalade en regel som gällde (och alltid har gällt där) för att delta i aktiviteten. När barnet då inte fick delta såg barnet oerhört förvånad och häpen ut. Hen ifrågasatte mitt beslut och ville först inte lämna men när hen insåg att jag menade allvar och att jag fysiskt skulle visa ut hen så gick hen därifrån. (Jo, man får fysiskt avlägsna ett barn som inte sköter sig om det behövs, men man får inte skada barnet) 

    Eftersom detta är familjeliv måste jag väl påpeka att det i detta fall gällde en säkerhetsrisk, därav att barnet inte fick delta eftersom hen inte ville följa regeln. Numer söker sig detta barn alltid till mig och den aktivitet jag håller på med eftersom hen vet vad som gäller och att det gäller alla oavsett, att jag är rättvis. 

    Dagens föräldrar, med få undantag, har absolut ingen som helst koll på hur man uppfostrar barn. De har hellre tid med sin mobil (jodå, vi får höra såna saker i skolan, barnen berättar) eller andra saker än tid med sina barn. Helt galet! Skaffa inte barn då, om du inte har tid för dem. 
    När du är med dina barn, VAR med dem, lägg ifrån dig mobilen, stäng av ljudet eller stäng av den helt. På fritids hos oss får föräldrarna gå ut om de 'måste svara i mobilen' mitt under hämtning. Det tar max tio minuter, den tiden ska de kunna avvara för sina barns skull. 


    Jag håller med. Undantag finns såklart, men ibland undrar jag över vilken uppfostran dagens föräldrar ger sina barn. Om de nu får någon överhuvudtaget. Ibland verkar de bry sig mer om sina mobiler och bilar än sina egna barn. 
  • Ess
    sextiotalist skrev 2018-04-14 09:38:47 följande:
    Det är inte alls vanligt, en av myterna som ständigt motbevisas och ändå lever kvar
    Nja har båda ett heltidsjobb med sk kontorstider så är det inte orimligt att barnen är på förskolan nästan 10 tim/dag.

  • Anonym (usch)
    Ess skrev 2018-04-14 07:44:33 följande:
    Det finns många problem som kan skyllas på budgeten, men en kass ledning är helt enkelt att fel person fått chefsjobbet.
    Så kan det också vara. Har haft chefer av alla de slag, en som gav blanka fan i budgeten.
    Hen ville att skolan skulle fungera vilket den gjorde trots att skolan pga sin litenhet fick många föräldrar med barn som har funktionsvariationer att välja den så det är stor andel barn i varje klass som har någon form av diagnos. Hen fick så klart inte stöd av de högre upp och ersattes av en person som skar ner på personalen och tog bort åtgärder som fungerade och nu håller skolan budgeten, men hälften av eleverna når inte målen och det är inte bara de med behov av särskilt stöd som inte når målen. 
    En stor andel av barnen utan diagnos har börjat titta på andra skolor, trots att de då kommer att tvingas skjutsa sina barn till den nya skolan, vilket ytterligare kommer att försämra skolan. Personalen går på knäna och blir sjukskrivna på löpande band för utmattningssymtom. 
  • Anonym (usch)
    Anonym (M) skrev 2018-04-14 09:45:01 följande:

    Jag skulle nog säga att dagens barn får bestämma lite för mycket. Det är min åsikt baserat på vad jag ser ute, på bussar och på offentliga platser. Senast igår så såg jag en liten pojke som stod och slog en pinne mot en busskur. Flera andra personer som stod i närheten höll på att få pinnen i ögat. Mamma sa till men otroligt milt. Hon tog varken pinnen eller sa till på skarpen. Det är inte första gången jag ser något sådant. Om den milda tonen som hon använde ska räknas som tillsägelse så är det klart att barn inte lyssnar.

    Sen så tycker jag skolan ska få med auktoritet. Barn känner till sina rättigheter idag vilket är bra, MEN det betyder inte att de vet bättre än lärarna i alla frågor. Lärare och föräldrar ska tillsammans uppfostra barnen, det är de vuxna som står överst.

    Jag vet att jag kommer från reaktioner på det jag skriver nu men det här är min personliga åsikt. Jag uppfostra mina barn enligt det och nej, mina barn är inte änglar, absolut inte. Men blir jag arg eller någon annan vuxen så skäms de. Att de sedan smyger bakom ryggen och är ögontjänare, det gör alla barn, mer eller mindre. Men respekt för de äldre är a och o.


    Oh ja så är det absolut i många fall och barn har inte mognaden för att bestämma. Vi har ett barn i min förra skola dr föräldrarna HELT låter barnet bestämma vilket nu har lett till att hen inte klarar av skolan. Hen klarar helt enkelt inte av kraven som skolan ändå ställer på eleverna. Hen vill bara läsa när hen själv vill, göra matte när hen vill osv och det finns inget funktionshinder såsom adhd eller autism hos det barnet utan det är föräldrarna som har förstört för sitt barn. Soc är inblandade och en utredning pågår kring hemförhållandena men hur det blir med det vet jag inte eftersom jag ju inte jobbar kvar. 

    De barn jag arbetar med kan göra sånt som du beskriver ovan. De får en tillsägelse först och sen en till direkt inpå om de inte slutar, då med tillägget att jag tar ifrån dem pinnen om de inte slutar och fortsätter de ändå tar jag pinnen. 

    Eller som för någon v sen, ett barn som är oerhört bollbegåvat, hen kan träffa precis det hen vill träffa med vill, frisbee eller vad som helst och träffade ett barn med fotbollen.
    Hen försökte hävda att det inte var meningen men jag såg hela händelsen genom fönstret så jag sa att sker detta en gång till så har du förbud på alla bollar, frisbees etc resten av dagen. (Hen gör aldrig något annat än spelar fotboll, bandy, kastar frisbee osv på rasterna och på fritids och detta var på första rasten). Hen har blivit tillsagd flera gånger av sin resurs att hen inte får sikta på andra men det sker ändå ibland. 

    Hen sparkade på nästa rast mot ett annat barn och fick då förbud (jag meddelade övriga vuxna kring barnet om vad jag hade sagt och vi står alla enade kring sånt här) mot att använda bollar etc och hur mycket hen än gnällde och klagade fick hen ingen boll. Sedan dess har hen inte försökt träffa någon annan. Givetvis kommer det säkert bakslag men hen vet vad som gäller då och att det genomförs. 
    Det behövdes ingen skarp eller hård röst för detta ens. Men är man rädd för att ens barn ska gapa, skrika, gnälla och på andra vis föra oväsen så bör man inte ge sig ut utanför hemmet innan man lärt barnet att detta är vad som händer om du gör si eller så och är konsekvent alt stanna hemma tills man lärt sig att det inte är farligt att barnet beter sig illa bland folk när man försöker uppfostra denne,  men att man kan behöva ta sig hem på ett besvärligare vis än med buss om barnet är oregerligt. 
  • Anonym (usch)
    Ess skrev 2018-04-14 10:02:25 följande:
    Nja har båda ett heltidsjobb med sk kontorstider så är det inte orimligt att barnen är på förskolan nästan 10 tim/dag.

    Visst finns det barn som är så länge på förskolan, men som förälder gör man ett val, arbeta heltid eller ta hand om sina barn. Väljer man karriären framför barnen ska man kanske avstå från barn. Med två i familjen måste man inte arbeta heltid, men man kanske inte kan resa utomlands en till flera gånger per år, köpa dyr bostad etc. 
    Helgerna har man ju dock och umgås man nästan inte alls med sina barn på vardagarna måste man uppfostra dem på helgerna, det behöver inte betyda att man inte har mysigt ändå. 

    Jag var singel i tio år när mina barn var små, den yngsta var 2,5 år när jag skilde mig från deras pappa. Han hade dem sedan nästan inte alls så all uppfostran låg på mig. Jag arbetade nästan aldrig heltid utan jag valde bort dyra saker till förmån för att vara med mina barn. 
    De har aldrig betett sig så som jag ser barnen idag bete sig. En gång skrek min äldsta på affären för hon ville ha en leksak, då bar jag helt sonika ut henne och fick gå och handla igen när hon lugnat ner sig. Då lärde jag mig att säga; Vi ska gå och handla mat nu, du får gärna titta på leksakerna, men vi ska inte köpa leksaker idag (hon har ast men det visste jag inte då) och då var det aldrig några problem mer. Den yngsta fick hänga med på samma sak, att vi inte ska köpa leksaker idag osv så hon har aldrig skrikit i affären. Tydlighet fungerar på de allra allra flesta barn. 

  • sextiotalist
    Ess skrev 2018-04-14 10:02:25 följande:

    Nja har båda ett heltidsjobb med sk kontorstider så är det inte orimligt att barnen är på förskolan nästan 10 tim/dag.


    Nu finns det flera undersökningar som påvisar att det inte stämmer.

    Hinner inte googla nu
  • Anonym (beanie)
    sextiotalist skrev 2018-04-14 09:38:47 följande:

    Det är inte alls vanligt, en av myterna som ständigt motbevisas och ändå lever kvar


    sextiotalist skrev 2018-04-14 11:29:45 följande:

    Nu finns det flera undersökningar som påvisar att det inte stämmer.

    Hinner inte googla nu


    Googla på "Barnens tid med föräldrarna - SCB".

    Enligt SCB går 25% av barn 1-5 år +38 timmar på förskolan och 2,5% +48 timmar. Yngre barn har kortare dagar än de äldre så gissningsvis har många av de äldre barn väldigt långa dagar.

    Barn uppfostrar inte sig själv. Är det så att föräldrarna jobbar mer och skolan inte tar över så är det inte så konstigt om barnen blir ouppfostrade. Nu är det dock inte så att alla barn är ouppfostrade. Aldrig sett det ts beskriver. Ser bara väluppfostrade barn överallt.
  • sextiotalist
    Anonym (beanie) skrev 2018-04-14 13:27:01 följande:

    Googla på "Barnens tid med föräldrarna - SCB".

    Enligt SCB går 25% av barn 1-5 år +38 timmar på förskolan och 2,5% +48 timmar. Yngre barn har kortare dagar än de äldre så gissningsvis har många av de äldre barn väldigt långa dagar.

    Barn uppfostrar inte sig själv. Är det så att föräldrarna jobbar mer och skolan inte tar över så är det inte så konstigt om barnen blir ouppfostrade. Nu är det dock inte så att alla barn är ouppfostrade. Aldrig sett det ts beskriver. Ser bara väluppfostrade barn överallt.


    Alltså över 70% går inte så långa dagar
  • Anonym (beanie)
    sextiotalist skrev 2018-04-14 13:49:42 följande:

    Alltså över 70% går inte så långa dagar


    Ja men de flesta är inte heller ouppfostrade..

    Sedan talar vi om snittid på förskolan för alla förskolebarn, i hela Sverige och från alla socialgrupper. Kan tänka mig att det finns stora lokala variationer och variationer beroende på hur gamla barnen på avdelningen är.
  • Anonym (Göran)

    Jag håller med. Föräldrar låter sina barn skrika och springa runt i butiker. Tittar man i många föräldrar kundvagnar ligger det godis chips skräpmat i mängder. Barnen är tjocka som tunnor. Barn blir inte tillrättavisade.

    Barnen får göra som de vill. Inga krav ställs, curlade barn blir lata tror att de alltid kan få allt och göra vad som helst. Det tycks inte finnas något konsekvenstänkande.

Svar på tråden Det är skrämmande hur lite föräldrar idag uppfostrar och lär sina barn.