Hur långt tillbaka i tiden kan man fortfarande förstå svenska?

Jag var på vasamuseet i stockholn för några år sedan , där kunde man provlyssna på hur svenskan lät på den tiden då skeppet skönk och det lät väldigt luddigt , många ord man inte använder längre det lät lite mer som danska

Du kan lyssna på något som sägs vara nära fornsvenskan och se hur mycket du förstår. För att lyssna på lite korta stycken så är den andra länken bättre, den första går till TV-programmet med fredrik Lindström





www.vannasberget.se/arkiv/malet.html

Fredrik Lindström har tagit upp precis den frågan i ett av sina program, minns tyvärr inte vilket. Jag tror att de kom fram till att man kunde förstå hyfsat ner till ca 1300-tal, före 1200-tal var språket knappt igenkänningsbart.

Det blir lite galet att fundera över talspråk men jämföra med skriftspråk. Skriftspråk är i mångt och mycket enklare att förstå. I talspråk har vi ju otaliga dialekter att ta hänsyn till.

Träffade en infödd värmlänning för kanske 20år sedan och det var totalt obegripligt. Han var i 50-60 års åldern och hade aldrig varit utanför länet. Vi kunde kommunicera tack vare att jag hade en tolk med mig...

Så teorier hit och dit. Det är aldrig annat än teorier.

Jag skulle ha lagt till att jag är medveten om paradoxen men på något sätt trodde jag att det var understått.

Min poäng är att man inte helt kan tolka talspråk från skriftspråk.

Det finns på Youtube en väldigt spännande video där det tas upp samma frågeställning som här fast på engelska. Runt medeltiden börjar det engelska språket bli luddigt och svårt att förstå, men man förstår fortfarande att det är engelska. Men vid år 1000 är det ett helt annat språk som talas än engelska.

Länk:



Men hur är det med svenskan? Hur långt tillbaka kan vi gå och fortfarande förstå någorlunda vad de säger? Eftersom att det inte finns inspelade ljud så får vi helt enkelt använda skriftspråket.

Text från 1830

"Lag samma ware för den, som sjelf, eller genom andra, utrustat, uplåtit eller befraktat

fartyg till negrers bortförande, och derigenom bidragit till fullbordan af de i

förenämnde paragraf, utsatte brottsligheter, har brottet ej blifwit fullbordat, straffes,

om det är man, med fästnings-arbete, och, och om det är qwinna, med tukthus-arbete

för lifstid."

Text från 1776

"Under samma tid sökte väl de der warande Informatorer at inplanta i mig först en sann Gudsfruktan, samt sedan hwad til en säll lefnad i tiden tjena kunde; men mitt flygtiga sinne, som wart ordsaken til många människors olycka, tillät mig icke at nyttia sådana goda formoner, utan til mitt nu warande fördärf begaf jag mig olofligen från Barnhuset."

Text från 1629 (året efter Vasa kapsejsade)

"Frågades honom till om thet så i sanningen war: Ja, sade han, Gud betre mig så wist, enn hora hafuer iagh legat med på Norrmalm öf. ½ åhr, så och en på S.malm Rase Ingrid be:d någre resor. Dessförutom är iagh råkat i denna syndenn med den lille påiken i Storängie, dän iagh med vnseijelse hafuer till denne otucht nödgat."

Text från 1520

"Tiil thess yterm(era) forwarning och stadsfestelse haffue wij forscriffne borgemester, raadt oc menighet j Stocholms stadt ffor oss (och wore effterkom)ende, ffór fódde oc ofódde lathit hengie wort stadz secret (nedan ffor thette wo)rt opn(e breff,) som giffuit (ae j Stocholm Sancti Clemetnis affton anno Domini Mdxx)."

Text från 1491

"Samma dach samtychtis ok befaltis Helmik Stadzscriffue [re] aff hela radit medh fogittens samtyckio at vtscriffue och göre lechiarom ena skraa lycheruiss lydende ssom then vtscrifft ludde, som han vpkastat hade ok tha fore thöm alle vplass, huilke lechiara samma skra beswore ath holle wilie och allaledes vidherbliffue medh krafft ok makth ok thackade radit kerlige, atthe nagat hade thöm effterretta."

Citat ur Erikskrönikan (skriven under 1300-talets första hälft)

"Birger jerl, þen wise man.

Han loot Stockholms stad at byggia

'med digert with oc mykin hyggia,

eþ fagerþ hus ok en goðan stað

alla leð swa gjort som han bað.

Þet er laas fore þen sio,

swa at karela göra þem enga oroo.

Þen sio er god, iak sigher for whi:

nittan kyrkiosokner liggia þer i

ok um kring sion siu köpstäde."

Hittills tycker jag att man faktiskt kan begripa svenskan någorlunda om man verkligen försöker. Men går vi tillbaka till 1000-talet blir det liksom i engelskan ett annat språk:

"Rað þu! GæiRmundr [f]ikk GæiRlaug møydomi i. Þa fingu þau sun, aðan hann drunknaði. En sunn do siðan. Þa fikk ho[n] [Gu]ðrik. Ha[nn] ... þennsa. Þa fingu þau barn. En maR æin lifði; hon het [In]ga. Ha[na] fikk Ragnfastr i Snutastaðum. Þa varð hann dauðr ok sunn siðan. En moðiR kvam at sunaR arfi. Þa fikk hon Æirik. Þar varð hon dauð. Þar kvam GæiRlaug at arfi Ingu, dottur sinnaR. Þorbiorn Skald risti runaR."

Så min slutsats är att någonstans mellan 1000 och 1300 hade vi mötts av ett helt annat språk än det vi är vana vid.

Du kan inte jämföra engelska med svenska.

Den moderna engelskan är ett helt annat språk än den tidigare engelskan. Den moderna är ett resultat av vikingarnas intrång.

Så om vi på sverige idag och om 50 år. Om 50 år kommer den moderna svenskan vara arabiska och alltså väldigt olika dagens svenska.

Det kan visserligen stämma för invasionen från Normanderna blev slutgiltig i mitten av 1000-talet så det hann nog inte få någon påverkan innan 1000-talets slut.

Den moderna svenskan kan gå åt alla håll. Antingen blir den väldigt snabbt förändrad (troligen mer åt engelska än arabiska) eller så sitter den i sig då vi idag till skillnad från förr har en standardiserad svenska som talas lika i hela landet.