Forum Psykologi - Kropp & själ
Varje medlem är ansvarig för sina inlägg.
  • Livet tyvärr

    Sön 15 apr 2018 23:12 Läst 8637 gånger Totalt 37 svar
    Visar endast inlägg av Anonym (Meh) - Visa alla inlägg
  • Anonym (Meh)
    Återställ
    Sön 15 apr 2018 23:12 #6

    Skulle först och främst gå till vårdcentralen för att få någon typ av antidepressiva och ångestlindrande, typ SSRI. Sedan så snart du mår bättre på dessa efter några veckor skulle jag gå till botten med ångesten i terapi, också genom vårdcentralen.

    Ta tag i detta, har svårt att se att du skulle klara detta själv!

  • Anonym (Meh)
    Återställ
    Mån 23 apr 2018 07:53 #13
    Bollkillen skrev 2018-04-22 20:20:37 följande:

    Tack. Jag har ätit SSRI och ångestlindrande benzo i 10år. Har faktiskt hjälpt mig många gånger. 

    Jag har flera gånger velat gå till botten med allt men inget har hjälpt. 

    Som du säger. Jag klarar inte det här själv. Vilket gör mig än mer rädd 


    Usch vad jobbigt. Personligen har jag berättat för min chef, det var väldigt befriande. Men i samma stund har jag troligen också satt stopp för fortsatt karriär inom företaget tror jag.

    Testa nån bra psykiatriker kanske, så du kan få annan/rätt medicinering? Här blev det SNRI sedan några månader, det gör att jag klarar livet för nu.

    Har du en bra husläkare, så ser denne till att du får den hjälp du behöver, annars kanske det är läge att byta.
  • Anonym (Meh)
    Återställ
    Mån 23 apr 2018 23:58 #22
    Bollkillen skrev 2018-04-23 22:07:01 följande:

    Starkt av dig att berätta för chefen. Det är tråkigt att det ska kunna sätta stopp för fortsatt karriär inom företaget. 

    jag har en ny läkare nu. Ska till honom på onsdag. Är lite rädd att vara slav under alla dessa mediciner också. Även fast de har hjälpt mig en hel del. 

     

    Tack för ditt inlägg.


    Jo, det är lätt att man får en stämpel som kan vara svårt att bli av med sen. Jag tänkte att jag måste må bättre, hittade för stunden ingen annan utväg än att berätta. Nu i efterhand så ser jag det fortfarande som något bra, för jag kan bygga på mitt välmående samtidigt som jag får ork till att söka andra jobb om jag hittar något som skulle passa mig bättre.

    Nej det är verkligen inge kul att vara slav u der mediciner, men om alternativet är att må dåligt så blir valet rätt enkelt. Vem struntar i Alvedon när huvet håller på att sprängas? Dessutom behöver det inte per automatik vara för hela livet, även om jag ibland börjar undra för egen del.

    Lycka till på onsdag, och hoppas du får någon bra nu!
  • Anonym (Meh)
    Återställ
    Tis 24 apr 2018 00:06 #23

    Förresten ts, du är inte ensam med det här, tyvärr får man väl säga på samhällets vägnar. Detta är långt vanligare än man tror och vad jag läst så knaprar runt 10% av befolkningen nån typ av antidepp eller antiångest. Helt galet stort samhällsproblem.

    Jag vet inte om det gör nån skillnad, men kan vara skönt att veta att man inte är så himla onormal. Snarare öppnare med större självkännedom och självinsikt kanske.

Logga in
Bli medlem
Medlemsregistreringen är tillsvidare avstängd mellan 00:00 och 07:00. Vänligen återkom senare.

Innehåll

Innehåll

Svara i tråden...

Innehåll