Inlägg från: Mom2be262 |Visa alla inlägg
  • Mom2be262

    Livet tyvärr

    Det finns lösningar! Kan Du inte prata med någon psykolog? Du kanske kan försöka ta upp kontakten med dina gamla kompisar? Prata med chefen, om bi har en sån relation. Kanske behöver du åka bort någon vecka, få lite miljöombyte? Jag har inte varit specifikt i din situation och känner sig inte så jag spekulerar mest och utgår från vad som brukar få mig på bättre humör

  • Mom2be262
    Bollkillen skrev 2018-04-22 20:24:12 följande:

    Tusen tack för din text. 

    Jag är rädd för att få sparken av att berätta för chefen. Jag vet att jag inte kan få det men tror att jag blir utfryst. 

    Jag har försökt att kontakta gamla kompisar och det har faktiskt hjälpt en del. Tack för det tipset.

    Miljöombyte skulle vara super för mig. Drömmer ofta om att flytta till en annan stad eller ett annat land. Det som stoppar mig är tryggheten med familjen jag har här. Vågar knappt ha semester.

    Återigen tack för alla dina tips. sånt hjälper.

     


    Har du försökt prata med sin familj? De känner dig på ett annat sätt och kanske har snappat upp saker Du själv inte tänkt på :) glad att jag kunde hjälpa lite iallafall, hoppas verkligen du mår bättre snart!
  • Mom2be262
    Bollkillen skrev 2018-04-23 22:14:35 följande:

    Tusen tack. 

    Min familj är verkligen den mest stöttande familjen som finns. Men samtidigt också rätt hård. De vill ju bara mitt bästa. 

    Men det är svårt att "bara ta tag i sig själv" och "skärpa till sig", "sluta tycka synd om sig själv" etc....


    Jag förstår, är det sånt se säger till dig?

    Såg att du är sugen på miljöombyte, du har rätt i att det inte löser problemen och att du låste ta tjuren vid hornen, men att börja med miljöombyte för ett nytt perspektiv kanske ändå är en bra start? :) komma iväg, se något nytt, nya människor...? Eller så åker du till ditt favoritställe? Mitt är ca 30 min bort från där jag bor men det är väldigt skönt att komma dit ändå!

    När du sedan landat och andats lite hemma kanske du är lite närmare att orka ta tag i tjuren? Du verkar ha mycket självinsikt så jag tror på dig! Önskade att man kunde knäppa med fingrarna så var allt bra men livet tyvärr
Svar på tråden Livet tyvärr