Trivs inte i äktenskapet utan sex

Haha, den med duschen, tror ju knappt att det är sant. Härligt sexliv!

Tro mig, vi har pratat, massor! Problemet är att hon är nöjd, så från hennes sida finns inget att ändra på som hon ser det. Det där att göra något för sin partners njutning har heller aldrig efter typ första månaderna I förhållandet, aldrig varit av minsta intresse. Har kanske hänt en hanfull gånger på 12 år, så det lär inte bli något. Jag ger gärna min partner all typ av njutning som tänkas kan, utan att för det kräva något tillbaka, men det är inte heller av intresse för denna fröken. Mobilen är mera lockande än en skön stund...!

Lite sant är det ju. En tjej som aldrig vill duger helt enkelt inte, d.v.s om detta pågår i åratal. Man har bara ett liv och jag skulle inte låsa in mig i en relation som omöjliggör det.

Oerhört intressant att läsa inlägg ovan. Det ser ju ut som ett samhällsproblem som skulle behöva ha debattinlägg i de stora tidningarna och rejäla undersökningsprogram på TV.

Mängder av vuxna i Sverige (mest kvinnor) som säger att de minsann inte vill ha sex längre och att de informerat sina partners och att de då minsann får finna sig i det. Annars får de lämna. Vill man inte så vill man inte. Det är inget problem liksom.

Vilken fantastisk attityd! Så klokt och kärleksfullt. Ska vi som bevarat vår lust och ömhet återgälda med nåt lika befängt i en kärleksrelation

1) jag kommer att skaffa älskarinna, finn dig i det du!

2) jag äter alla måltider med andra människor, finn dig i det du! Vill jag inte så vill jag inte...

3) jag åker på semester med andra roligare vuxna, finn dig i det du!

4) jag sover ihop med andra för att få ömhet, finn dig i det du!

5) jag vägrar betala mer till hushållet, finn dug i det du! Vill man inte så vill man inte. Man får aldrig tvinga någon. Jag vill inte diskutera detta. Det är som det är..

Skulle vara spännande att läsa din mans syn på det hela, fast det blir svårt att tro att svaret är opåverkat av din åsikt. Tänk om han tillhör de män som här beklagar sig över ett sexlöst äktenskap helt anonymt.

Vilken klok insikt, och jag tror det är precis av det du skriver som det går fel. Jag ger inte uppoch tror fortfarande att jag kan ändra min man. Jag är envis som synden och fortsätter hoppas på förändringen. Lite som en politiker som tjatar sönder med sitt snack.

Ja, ni har det bra i övrigt antar jag eftersom du är kvar? Barn ihop som komplicerar det hela kanske? Jag vill inte heller vara otrogen, och tror att det stannar i fantasin. Men skulle verkligen vilja ha ett aktivt och i alla fall ibland, även passionerat sexliv som är mer än bara själva samlaget. Sex gör mig avslappnad, bekräftad, glad och välmående, hur kan det inte vara så för alla?