• Anonym (.)

    Att ta steget ut

    Jag tror inte barnen blir lyckliga av att du mår bajs i längden. Inte du heller, och din man? Nja han borde väl inte vara så lycklig heller. Vet inte hur ditt sexliv ser ut, men att ha sex med nån utan attraktion är värdelöst.

    Personligen tror jag inte en älskarinna är lösningen på ert problem. Jag är bisexuell, så jag förstår ju lite vad du går igenom.

    Du borde nog fundera på eget boende, tror tyvärr separation är enda lösningen om du inte vill leva livet utan kärlek.

  • Anonym (.)
    Anonym (Vill våga) skrev 2018-05-07 15:43:28 följande:

    Men jag mår inte dåligt i vår relation, vi är lyckliga tillsammans. Vi älskar varandra och mår bra av varandra. Jag vill inte lämna honom och barnen, då skulle jag bli olycklig... väldigt olycklig. Det skulle kännas som ett svek mot mina barn och den man som jag har valt att dela livet med. Vi har ju valt detta livet och varandra... Vi har pratat många gånger om detta och vi vill båda att barnen ska växa upp med oss tillsammans och vi vill båda leva det liv vi gör idag. Men ja, jag ser vad du skriver och jag förstår vad du menar. Jag har kanske bara inte kommit dit ännu där jag kan förlika mig med det. Jag har ställt honom frågan om han är lycklig och det är han. Men samtidigt finns det här i mig som sliter och drar i både tankar och känslor. Han vill hellre att jag lever ut den sidan med kvinnor vid sidan om än att vi ska dela på oss!


    Du är lycklig, men du mår bajs? Nej du är inte lycklig. Du lever snarare med en bästa vän, och barnen. Och det kanske är tillräckligt bra? Kanske bra nog tills barnen är tillräckligt stora?

    Däremot finns nog förutsättningar för att ni ska kunna vara vänner även efter en separation. Fixar ni bostäder nära varandra så kommer ju barnen röra sig fritt mellan er, om ni har ekonomi nog för det.
Svar på tråden Att ta steget ut