Ni som fått missfall: hur kändes det & när hände det?

Jag har haft 2 missfall. Båda i vecka 10 ungefär. 35 år första gången och 36 år andra gången. Det var nästan exakt likadant båda gångerna:
Helt utan förvarning kom det lite blod. Inte mycket. Så lite till och lite till. Jag började tänka att jag faktiskt haft lite mindre illamående och mindre spänningar i brösten de senaste dagarna. Så efter nästan ett dygn kom smärtorna och jag blödde rejält.

Båda gångerna väntade vi över ett halvår innan vi försökte igen. Det gick ganska fort att bli gravid igen.

Fy, vilken jobbig situation att befinna sig i. Tack för att du delar med dig. Jag är rädd för att hitta blod på pappret varje gång jag går på toa, men det gör väl inte direkt saken bättre att gå och oroa sig kanske... Vilken tur, och vad skönt för er att det ändå gick fort att bli gravid igen när ni började försöka igen!

Jag vill ändå påpeka att jag känner kvinnor, som fått små blödningar i början och sedan haft en fullt normal graviditet. Lite blod på papperet behöver inte alls betyda missfall!

Jag har haft två mf, båda i v 7. Första fick jag när jag var 28 år och det började med att jag fick bruna flytningar några dagar efter bim. Det oroade mig aldrig eftersom det är väldigt vanligt med blödningar i tidig graviditet men 2,5 veckor senare började jag blöda som en vanlig mens. Jag gjorde ett vul som visade att graviditeten avstannat och fick tabletter för att hjälpa resterna ut. Jag hade aldrig ont, inte mer än vanlig mensvärk vilket lika gärna kunde ha varit växtvärk för att livmodern växte. Blödde i ytterligare två veckor och efter det blev cykeln helt knasig och jag fick ingen äl varannan månad. Blev iaf gravid på andra äl efter mf (fyra månader efter mf).

Andra gången jag fick mf var i början av april i år och nu är jag 31 år. Det började på precis samma sätt som vid första mf så den här gången var jag förberedd på att det skulle sluta med mf. När jag väl började blöda var det dock en störtblödning under en kväll/natt och sedan som vanlig mens dagen efter. Efter det avtog blödningen och jag blödde bara i sex dagar. Jag hade inte ont den här gången heller. Mindre än två veckor efter jag började blöda hade jag äl men jag mådde för dåligt psykiskt för att våga försöka igen då. Nu har jag precis haft min andra äl så om två veckor vet jag om det tog sig eller inte.

Sen vill jag även tillägga att jag har två barn också och i den ena graviditeten hade jag blödningar till och från i v 7-12 men det gick ju bra ändå. Får du mf är det ingenting du kan påverka och du kommer inte bli mindre ledsen bara för att du gått och oroat dig och förberett dig på ett mf. Från och med nu kommer du oroa dig resten av ditt liv så det är bättre att bara acceptera oron och leva på som vanligt. Nu är du gravid, njut av det! Du väntar barn, inte mf! Grattis och lycka till!

Har ett oplanerat barn sedan innan men vill ha ett syskon. Sambon är 26 och jag snart 27. Vi blev gravida på första försöket men det blev missfall i vecka 7 (6+4). Det började en fredag med en väldigt ljus och tunn rosa/puderbeige vattning blödning typ som avtog under dagen. Ringde då till mvc som sa åh men oroa dig inte om du har fått orgasm så är det bara att du blött lite pga att livmodertappen är skör nu i början. På morgonen efter blödde jag som en mens, fick total panik.. Sen höll det på så i ca 4-5 dagar att jag blödde som en mens som avtog på kvällen/natten. Blödde aldrig ens igenom en binda eller så men var på toa konstant och då droppade väl det mesta i toan.. Hade aldrig ont alls utan kände bara som små kramper i magen en stund ena dagen. Det var hemskt att inte få veta och ingen ville hjälpa mig att göra ett vul :( Var inne på gynakuten 2 ggr men skickades hem eftersom jag blödde så lite och inte hade ont.

På måndagen, 3 dagar efter allt startade, kom en yttepytteliten bit vävnad ut och först då förstod jag att det var ett mf och att det måste ha hänt så tidigt att det ens aldrig hann bli någon hinnsäck.

Jag fick neg på gravtest efter ca en vecka och tyckte det kändes som att jag hade ägglossning 10 dagar efter mfet och visst hade jag det, gravid igen nu i vecka 6 :)

Just det glömde skriva att veckan innan missfallet startade så försvann mina starkaste gravidsymptom och jag var bombsäker på att jag inte längre var gravid.. Hade dock några symptom kvar så trodde ändå det fanns en liten chans. Hade hela tiden från första plusset känt på mig att något inte riktigt stämde, att det var för bra för att vara sant att bli gravid på första försöket!

Tack för era historier ni delar med er! Så är det ju självklart, som ni säger, missfall händer okontrollerat så det är dumt att gå runt och oroa sig. Detta är mitt första barn och jag har aldrig varit gravid tidigare, så tankarna flödar ju en hel del i huvudet, speciellt i sånt här tidigt skede. Men jag försöker hålla en positiv inställning till att det är kommer att gå bra, för oddsen att det gör det ligger ju högre än att det kommer gå fel. Ville bara höra lite av andras erfarenheter och historier för jag har än så länge inga vänner i min närhet som är gravida eller har fått barn, så man har inte många att diskutera med. Då är det bra att Familjeliv finns! :)

Jag fick i V8 och v5, var 27 vid båda tillfällena.

Jag hade ingen smärta, kände inget konstigt i kroppen men det började som en ljusrosa flytning, den blev mörkare och mörkare och efter ca två dagar började det komma rent blod. Sen forsade det på i drygt 1-2 veckor. Jag bytte binda ca 1 gånger var 30 minut. Men hade fortfarande ingen smärta alls.

Men jag kände i hela kroppen att ?det var över?. Brösten slutade ömma, magen kändes inte svullen osv.

Blev gravid ca 2 månader efter första MF och sen igen ca 2 månader därför. Idag är jag i v20 och min oro släppte först vid kub. Lite orolig är man hela tiden men inte alls samma som innan kub.

Hoppas allt går bra för dig! :)

Jag fick göra en medicinsk abort den 17 april efter ett MA..Upptäcktes i vecka 8-9 men den hade avslutats i vecka 6..fick lite blödningar vid påsk, fick ett vul o sedan ett till 2 veckor senare för att se om det växt o det hade det tyvärr inte...har haft första äl efter det o har bim på fredag o hoppas vara en av dom som blir gravid snabbt efter missfall...

Jag genomgår ett missfall (MA) nu. Började behandlingen med Cytotec igår förmiddag. Fick plusset 12 mars och hade alla symptom man kan tänka sig; illamående, trötthet, ömma bröst. Sen i vecka 11 (10+5) var jag hos MVC för ett tidigt UL (hade ringt och bett om det för jag var orolig, kände att de flesta symptom hade avtagit, vilket dock är vanligt, men ville ändå kolla) Fick inget riktigt besked på det UL, utan fick komma tillbaka fyra dagar senare för ett VUL (11+1) Där konstaterades det att det rörde sig om en ofostrig graviditet. Kände såklart sorg, men ändå en lättnad av att jag faktiskt bad om att få göra en koll. Hade jag inte gjort det hade jag varit lyckligt ovetande än idag. 

Fick remiss till sjukhus två veckor efter VUL. Då hade min kropp inte börjat reagera ännu. I vecka 14! Där gjordes ännu ett VUL och läkarna sa samma sak och jag fick med mig tabletter och åka hem. Har nu tagit 4 Cytotec och en del smärtstillande, och natten var jobbig- vaknade många gånger pga smärtan. Men kroppen har iaf börjat reagera nu så det är bara att vänta. 

Men ett tips om en känner sig det minsta lilla orolig - kolla! Be om en tid, det är inte värt att gå runt och vara orolig när en kan få svar. Och även om allt verkar vara normalt (som i mitt fall) så kan kroppen lura en. :) 

Håller tummarna för er! <3

Har ett pågående missfall nu. Var i vecka 5-6.

Började med lite ont i magen igår mitt på dagen, mer som obehag. Sen lite molvärk. Tänkte att det var normalt, typ växtvärk. Gick och kissade och när jag torkade mig fick jag blod på pappret. Förstod på en gång att det var mf. Blödde sparsamt, fick mensvärk. Kommit ut lite småklumpar. Har fortfarande stark mensvärk. Gjorde två test igår kväll som visade negativt.

Är 34 år gammal. Har ett barn på 2 år.

Mitt första missfall var i vecka 6.

Fick en liiiten ljus blödning när jag torkade mig på toa.

Sen fick jag lite bruna flytningar varannan dag ungefär, efter knappt en vecka ökade blödningen så det blev som kraftig mens, med smärta.

Andra gången märkte jag inget förrän jag gjorde ultraljud i vecka 9. Då upptäcktes att graviditeten stannat av i vecka 6. Ett missed abortion alltså.

Ena gången blev jag snabbt gravid igen, andra gången dröjde det ett antal månader (7 tror jag)