Tycker inte om min sambos son
Jag visste inte ens att han hade barn när vi träffades. Det fick jag veta efter känslorna för honom redan fanns där. Jag trodde att jag skulle ta pojken till mig men jag har inte lyckats göra det.
Jag visste inte ens att han hade barn när vi träffades. Det fick jag veta efter känslorna för honom redan fanns där. Jag trodde att jag skulle ta pojken till mig men jag har inte lyckats göra det.
Barnet har inte valt dig,men du valde att skaffa barn med hans pappa.Och nu kommer konsekvenserna.
Väldigt lätt för utomstående att sitta bakom en skärm och tycka och tänka anonymt. Jag är inte otrevlig mot pojken och visar ingen irritation mot honom. Däremot tycker jag det är svårt att prata med honom. Men det är inte som att jag öppet går runt och är elak mot honom. Ta reda på fakta innan ni kastar skit. Som sagt är inte detta känslor jag valt att ha. Jag vill inte känna på det här viset. Är det några som är vidriga människor är det ni som sitter gömda bakom skärmar med besserwisserhattarna på och tror er vara experter på någon annans situation. Det finns konstruktiv kritik och sen finns det bajskastning. Skäms på ER.
Jag kräver inte att han ska tacka och bocka för allt. Men allt vi bjuder med honom på så blir det mest bara klagomål. Det är inte direkt kul då. Jag tjänar helt okej med pengar men med tanke på att jag får försörja 2 vuxna och 2 barn blir det dyrt. Halva barnbidraget skulle underlätta. Och principsaken att min sambo inte ska betala underhållsstöd om han har sonen på halvtid. Min prioritering är min son. Allt detta tjafs tar bara energi och det blir som en ond cirkel som leder till mer och mer irritation. Jag önskar pojkens mamma och pappa kunde göra det som behövs för att det ska bli ordning. Det är inte mitt ansvar att lösa detta. Jag vill ha en bättre realtion till pojken men irritationen är stor och nu när det gått så lång tid känns det nästintill omöjligt att ens prata med honom. Det känns inte naturligt. Jag vet inte vad jag ska säga eller göra. Det hör också till saken att jag haft en strulig uppväxt som satt sina spår i mig. Det sociala samspelet är över lag svårt för mig. Jag har svårt för att ta kontakt, hitta saker att säga osv. Jag vill göra bättre men jag vet inte hur. Alla påhopp hjälper inte. Som sagt så är det skillnad på konstruktiv kritik och bajskastning.