Barnet applåderar åt sig själv...

Allt är relativt. Jag menar att det verkligt viktiga i små barnår är att överföra en känsla av positivism och kärlek till sitt barn. Detta kan man göra genom t.ex. beröm, kärleksförklaringar, tonfall, kroppskontakt, kramar och kyssar, etc, etc. Vi måste lära de små barnen att tillvaron är en rolig plats att vara på, och att deras föräldrar älskar dem.

Exempelvis är det ju ingen som förklarar Einsteins relativitetsteorin för ett spädbarn. Detta är för att de inte har förmågan att uppfatta dessa nyanser. För mindre barn är på samma sätt orden "bra gjort" och "du klarade att bygga hela" (med glad stämma) i princip identiska.

Att gå in på formuleringar är i bästa fall små justeringar, men jag tror inte att det gör någon större skillnad när barnen är så pass små.

Du säger t.ex. om man berömmer barn genom frasen "att de gjort något bra" kan det riskera att barnen blir prestationsinriktade. Istället använder du fraser som "Mamma blev jätteglad när du gjorde det här." Jag skulle då säga att sådana fraser riskerar att få barnet att sträva efter att enbart få mamma/pappa glad och inte göra saker för sin egen skull. Det är lite: "Hur man än vänder sig har man ändan bak".

Givetvis finns det en poäng i att ge specificerat beröm. Men jag tror inte att man behöver överdriva dess betydelse i åldersspannet 0 - 3 år. När barnet blir äldre är det säkert bra att inte exklusivt basera beröm på prestation. Då kan man förklara och visa för barnet att kärleken finns där oberoende av barnets prestation. Men vid så små år som när ett barn bygger klossar, är det bara känslan av att ha lyckats som är viktigast, anser jag.

När man läser tråden får man intrycket av att det enda sättet att ge barn en god självkänsla och/eller självförtroende är att använda sig av olika former av beröm. 

Den viktigaste aspekten tas inte upp riktigt och då tänker jag på att ge kärlek. D.v.s. visa uppskattning och värme, skratta tillsammans, mysa och prata om olika saker, göra saker för barnet - ha roligt tillsammans, kroppskontakt, skapa en trygg anknytning, etc.

Det finns förstås många saker förutom beröm som ger ett barn god självkänsla.

När man sedan pratar om beröm, så kan det användas på många olika sätt. T.ex.

1. Instrument för att styra barnets utveckling.
2. Avledning.
3. Stärka barnets jag-uppfattning (självkänsla/självförtroende) och känsla kring sig själv.
4. Stimulera barnets lek och kreativa skapande.

Jag tror det är viktigt att man inte ensidigt ger beröm i syfte att få barnet att prestera, d.v.s. punkt 1 ovan. Särskilt om barnet saknar bekräftelse genom kärlek kan i värsta fall barnet börja prestera som ett medel att erhålla värme, uppmärksamhet och bekräftelse. 

Så slutsatsen är att man behöver använda olika sorters beröm i olika situationer. För att barnet ska utvecklas, behöver berömmet vara sådant att barnet utvecklas i den riktning som man önskar. För att stärka barnets självförtroende så behöver berömmet utformas efter det. Samtidigt behöver man ge kärlek och värme på andra sätt - så att barnet aldrig behöver tvivla på eller känna att det är oälskat.