Napp

När de fyllt 1 år så får de bara ha napparna när de sover = i sängen/vagnen under vila/sömn + ev. bilbarnstolen om man kör när de förväntas vila.

När de blir 2,5 år så berättade vi att när man fyllt 3 år så vaknar man bara en dag och känner "nu är jag stor! Jag behöver inga nappar mer, så jag ger bort dem till några bebisar".

Tro det eller ej, det har fungerat med våra 3 barn.
Första sa det redan på födelsedagen, tvåan behövde 1 vecka och trean var så seg att vi började kratta för att testa vinägertricket (doppa nappen i vinäger och sedan diska den supernoga så att vinägern försvinner men smaken är kvar) genom att säga "när man är så stor som du så kommer man helt plötsligt inte att gilla nappar längre, kroppen kommer säga BLÄ och inte vilja ha dem i munnen längre", men då hände det (utan vinäger) - barnet vaknade en dag och skrek "Jag känner mig stor! Jag ger bort mina nappar till bebisarna idag! Jag behöver inte napp mer!" Det tog 3 veckor efter födelsedagen...

Eftersom de gett bort dem frivilligt och utan krav/tvång så har de heller inte varit ledsna alls.

lite otydligt... men från ca 2,5-3 års ålder och tills de gett bort napparna har vi nämnt det i förbifarten ca 1 gång/vecka-1 gång/månad. Första gången berättade vi långa versionen, sen efter det har vi bara sagt typ: "snart fyller du 3 år och känner dej för gammal för nappen" eller "tänk att du snart känner att nappar bara är till för bebisar", men inte tjatat om det. Sagt det någon/några gånger per månad, lite snabbt och när man är på väg. Inte haft "allvars-prat"....