Dåligt bemött efter missfall

2 ggr har jag besökt gynakuten och blivit positivt bemött.
Förstår att du är besviken.

Har ingen erfarenhet av vare sig det ena eller det andra, men vill skicka en kram. Så hemskt dåligt ni blev bemötta :(

Jag vet ju att man kan blöda under graviditeten, men det är ju klumpar som kommer ur. Alla missfall kan ju se olika ut från gång till gång, det vet jag också. Det jag glömde skriva var att sköterskan som berättade att graviditetstestet var negativt sa ?kolla här, det är negativt? och visade endast deras journalanteckning med ett kryss i rutan för negativt-test. Det bevisar ingenting för mig. Jag ville se själva testet.. Det kändes som om dom hade mycket att göra och ingen tid för mig..

Tack, det behöver vi <3

Om du orkar tycker jag absolut att du ska höra av dig till sjukhuset och berätta vad som hänt. Att någon är otrevlig är svårt att göra något av även om det är bra att informera sjukhuset om det! Däremot gäller tystnadsplikt så det var ett direkt tjänstefel att ge dig "beskedet" i väntrummet bland andra patienter! Jag hoppas att du hör av dig till sjh och trycker på den punkten, den sköterskan ska ha sparken.

Jag beklagar det ni behövt uppleva och det dåliga bemötandet, förstår att ni mår skit och är jätteledsna nu. När jag fick ett tidigt missfall åkte jag inte in utan velade mellan att betala för ett privat ultraljud, och att vänta någon vecka och göra ett nytt test - valde det sistnämnda. Om ni råkar ut för det igen finns ingen anledning att åka in (så tidigt), ifall det är till någon tröst? De kan och gör inget ändå även om jag förstår känslan att vilja åka in. All lycka till er

Oj, stackars er! Beklagar verkligen att det gick till så där! Och beklagar missfallet. Hoppas allt går bra, precis som det brukar göra när man får missfall så tidigt, och att sin partner kan vara ett bra stöd för sig där hemma. Det är ju trots allt så att tidiga missfall sköts bäst hemifrån då man ändå inte kan undersöka det eftersom man inte ser något så tidigt!

Tycker att ni ska anmäla bemötandet och att personalen bröt mot lagen iom att de inte höll sekretessen ang dina privata uppgifter och vad som hände med dig! Det är absolut inte okej!

Jag ville inte åka in egentligen, men min sambo tyckte absolut vi skulle göra detta med tanke på att det är hans första graviditet någonsin. Så jag gjorde det mest för hans skull.. Jag är läkare (med medicinsk inriktning), men har ingen direkt erfarenhet av gynekologiska utredningar eller liknande. Nu pratar min sambo om att jag ska äta några tabletter för minska risken för missfall igen, han läste på en sida från hans hemland. Jag äter redan Folsyra, men antar han menar att det är vitaminer som man köper på Apoteket receptfritt

Hu vilken hemsk upplevelse, hemskt ledsen för er skull!

Jag har varit med om att gyn-spec. graviditetstest visar falskt negativt, jag förutsätter att det är mycket ovanligt, men kan uppenbarligen hända. Hade tre positiva tester hemifrån, men på mottagningen blev det negativt och jag blev hemskickad. Men jag var ändå gravid (vilket jag ju själv visste!), så när jag kom in igen två v senare och vi såg ett foster på vul så sa läkaren att hon skulle följa upp deras tester för de kanske var för gamla.

Har också haft många missfall, och om det här var ditt första så finns inget att göra tråkigt nog inför nästa försök mer än att äta folsyra. Det finns inga andra tabletter som ordineras inom svensk sjukvård. Efter tre missfall görs en utredning. All lycka till er, styrkekramar!

Kolla om det går att lämna synpunkter och klagomål, via nätet,

Fick jag göra när barnmorskan vid ultraljudet, bemötte oss otrevligt.

På ett annat forum skriver du att du har borderline och adhd och undrar om du kan ta stesolid, evalanse och sömntabletter plus lite till som gravid och här är du läkare med medicinsk inriktning. Hur ska du ha det?

Jag är läkare med medicinsk inriktning, men jag arbetar inte inom psykiatrin och har därför inte stor koll på just dessa mediciner.

Kära trådstartare,

Jag fick aktivera ett väldigt gammalt konto för att kunna svara dig. Jag vill säga att du är INTE ensam med dina erfarenheter av Sahlgrenskas gynakut. Jag har varit med om fruktansvärda händelser där, och både själv upplevt och sett andra utsättas för uselt beteende av personal, även alldeles nyligen. 

Bl a alldeles nyligen, då vi bara var två patienter på hela gynakuten. Jag hade sällskap, den andra kvinnan var ensam. Fyra sjuksköterskor arbetade. De satt och pratade strunt om sina privatliv, jag hörde dem hela tiden. I flera timmar låg den andra patienten där, utan att någon frågade om hennes smärta, om hon behövde vatten eller hur hon mådde. Det var min man och jag som fick hålla uppsikt över henne. 

Maken till lättja och arrogans var det längesedan jag såg, och det fanns INGA ursäkter. Det hände ingenting på akuten. Sedan lyckades annan personal på akuten misslyckas med att följa min planerade vård, slarva och sjabbla trots att det bara var att läsa innantill. En annan gång höll jag på att förblöda. De har dessutom missat utomkvedshavandeskap för att de förlitade sig på urinprover i stället för de mer tillförlitliga blodproverna, vilket ledde till oerhört mycket lidande. De har grava problem på den där enheten, och det drabbar patienterna hårdast.

Det du beskriver gör mig ännu mer förbannad, för det vittnar om en otrolig empatibrist, fullständig avsaknad av fingertoppskänsla, ren idioti och därtill det oerhörda och fullkomligt oacceptabla i sekretessbrottet. Därtill är det korkat att inte fatta att hcg-nivåerna kan ha sjunkit och att du därmed hade rätt, fastän urinstickan inte gav utslag.

Det finns ingen anledning för någon att finna sig i sådant här bemötande, sådan låg nivå på vården, hur mycket vi än blir itutade att vi är hysteriska, gnälliga nervvrak som söker vård för lättvindigt. Det är en livsfarlig kvinnosyn, särskilt cementerad i den usla och underprioriterade kvinnosjukvården, som skördar både kvinnors och barns liv varje år. 

Tvivla inte på din upplevelse. Du är inte ensam om den, och de gjorde inte rätt mot dig. Om jag var du hade jag vänt mig till patientnämnden och tagit stöd av dem för att lyfta frågan gentemot sjukhuset. Jag hade också kontaktat vårdenhetschefen på gynakuten och varit oerhört tydlig, utan att ursäkta mig själv. De ska ta dig på allvar, för det du upplevde var allvarligt. 

All lyckönskan till dig framöver, och all styrka till dig och alla andra som tvingas till samma upplevelser. 

P.S. En ssk på gynakuten visste inte skillnaden mellan äggledare och äggstock. Jag upprepar: På GYNAKUTEN. Nivån är så erbarmligt låg. 

Tack för du tog din tid att skriva!

Jag vet ju att det är slitsamt inom vården då jag själv arbetar inom det området, men att behöva bli behandlad som skit ska ingen utsättas för. Framförallt inte när det är känsligt och man förlorar sitt barn (som man börjat älska även om man inte ens träffats). Vi kommer att kontakta Sahlgrenska Gyn-akuten, för detta är inte alls okej.

Jag tog ett grav test på lördagseftermiddagen då jag fick se lite blod på pappret, testet var positivt. Sedan på söndagsmorgon kom mer blod och framförallt en enorm smärta och det var då min sambo tvingade in mig i bilen och till akuten. Jag gjorde ett grav test hemma igen senare på kvällen som visade negativt.

Dom är inte riktigt kloka där. Beklagar vad du varit med om. Inte ok någonstans. Jag har också en hemsk historia därifrån.

Jag var gravid runt v 11+ (Över 2 år sen nu) och hade mått illa sen v 7. Detta eskalerade runt v 10. När jag inte hade fått behålla varken mat el vätska på ca en v kontaktade jag min BM på Mvc som sa att jag skulle åka till gynakuten direkt.

Det första dom sa lite spydigt när jag kom dit var att ?du ser ju inte så dålig ut.? Jag mådde skit, var blek och kände mig så svag att jag knappt orkade stå el gå, ville bara ligga. Men jag sa lite skämtsamt för att lätta upp stämningen lite typ ?tack skönt att det inte syns på utsidan iaf hehe?. Inte ens lite drog hon på munnen, surpuppan. Dom tog ketonprov vilket var precis på gränsen för att få dropp/läggas in sa dom så det var inte mkt dom kunde göra där, utan hem och försök äta. Jag började gråta och sa att jag ju försökt i en v och det vänder bara upp igen. Men inte något dom kunde göra nåt åt. Dom sa även att detta mkt väl kunde bero på en uvi och rådde mig att söka Vc för provtagning, trots att jag sa att jag mått illa i flera veckor och hade tagit urinprov ganska nyligen som inte visat något. Men nej nej jag skulle till vc för dom kunde inte ta urinprov på gyn sa hon, och högst troligt är det uvi jag har sa hon bestämt.

Det tog tre dagar innan jag orkade ta mig till vc, när jag insåg att detta inte blir bättre av sig själv och jag Måste ha hjälp nu, då jag fortfarande inte fick behålla något och bara blev svagare. Av en slump sprang min BM på mig i väntrummet där och blev helt chockad över hur jag såg ut där jag satt och hängde. Hon frågade hur det gick på gynakuten. Berättade och hon blev vansinnig. Tog in mig på sitt rum direkt och ringde upp dom och skällde, samt skickade dit en remiss åt mig och sa att jag nu var på väg dit. Jag lämnade urinprov till henne som inte visade uvi och hon såg till att jag fick gå före i kön på vc och träffa läkaren direkt för sjukskrivning, sen raka vägen till gyn igen.

Dom var så otrevliga när jag kom dit. Snäste åt mig och såg sura ut. När ketonvärdet visade sig dubbelt så högt så sa dom att jag kunde välja att få en droppåse hos dom och åka hem (vilket dom rekommenderade) el bli inlagd. Jag valde att bli inlagd iaf eftersom jag mådde såpass dåligt och bara ville bli bra. Tänkte också att dom nog skickar hem mig ikväll när jag ändå kmr blir bra efter en påse, så då tar jag ju ändå inte upp en plats i onödan särskilt länge.

När jag väl kom till avd hade jag fortfarande en känsla kvar från gynakuten av att jag var i vägen och tog upp plats, så jag kände att jag ville förklara vf jag valt att bli inlagd för sköterskan som satte första droppåsen. Hon höjde förvånat på ögonbrynen och förstod inte alls vad jag pratade om och varför dom frågat det, dom skulle utan tvekan lagt in mig direkt och sen sa hon att det var ju tur att du valde rätt för det räcker inte med en droppåse för att få ordning på detta. Jag låg inne 4 dygn m dropp, dygnet runt dom första 2. Dom ville se så jag kissade ordentligt och fick behålla mat och vätska innan jag åkte hem. Fick även en vip biljett så jag kunde komma tillbaka om jag blev dålig igen, utan att gå via gynakuten. Alla var så snälla och goa där på avd, som natt och dag mot gynakuten.