Förtvivlad! - lång text..

Jag tycker absolut att du ska kontakt med en kurator. De är ju utbildade just för att lyssna på andras problem, för att ge dig stöd och råd, så du kan må bättre. Deras jobb är att hjälpa andra. Så nyttja den möjligheten!

Jag är inte i samma sits som du, men jag kan ändå förstå de tankar och känslor som stormar genom din kropp. Jag blev dumpad av min pojkvän halvvägs in i graviditeten och med det kom många av de tankar som beskriver. När jag var i relationen såg jag på graviditeten genom en rosaskimrande dimma, men när han gjorde slut blev verkligheten ett bäcksvart uppvaknande. Livet förändras på så otroligt många sätt när ett barn kommer till världen! Över en natt ska allting plötsligt utgå från en annan individs behov och man är för evigt låst vid sitt barn. Tyvärr är det tabu att dela med sig av de här tankarna... Precis som du skriver så förväntas man bara vara tacksam och lycklig över sitt barn.

Men du får lov att må precis som du gör! Du ska inte förneka de tankar och känslor som du upplever, utan istället lära dig att hantera dem. Alla reagerar olika av en graviditet och efter en förlossning. Kanske är det du har en förlossningsdepression, men det spelar väl ingen roll vilken etikett det har? Det viktiga är att du mår bra och att du har en bra relation med ditt barn och din sambo. Så jag tycker att du är inne på helt rätt spår när du funderar på att ta kontakt med en kurator. Då kan du få hjälp med reda ut och förstå dina egna tankar och känslor kring dig själv, det barn ni har och eventuell diskussion om fler barn.

Lycka till!