• Anonym (J)

    Make elak

    Anonymbcd skrev 2018-08-10 23:23:14 följande:

    Vet inte helt vad den diagnosen innebär helt, men har läst att han har humörsväningar, antingen väldigt glad eller motsatsen. Jag vet inte. Det stämmer inte helt för han är mestadels lugn och glad - men hatar vissa sidor hos mig som han går igång på från 0 till hundra. Man kan inte skylla på mig så ja, han har ju inget kontroll över sitt humör.

    Min magkänsla säger: ADHD, verbal misshandlare, manipulativ. 

     

     


    Ser att du har fått många andra bra svar så svarar bara på en liten del.. jag tänker adhd i någon form kan vara en bov i dramat. Pga av hans impulsivitet, förstärkta känslor och att han inte gillar dina diskussioner ("gnäll"). Tänker han kanske har svårt att koncentrera sig på ditt resonemang om det inte stämmer med hans egna. Annars ligger narcissistiska personlighetsdrag väldigt nära dina beskrivningar. Ser inte sina egna brister, klankar ner på andra för att framhäva sig själv (särskild dig som står honom så nära) m.m.. Dessa beteenden är svåra att lära bort. Själv tror jag att det går ifall man verkligen vill men för det krävs en hel del självinsikt och det verkar han inte ha. Jag börjar själv förstå hur svårt det är att förändra länge inlärda beteenden (sen barnsben och in i vuxen ålder), och skapa insikter hos personen att det faktiskt inte är ett acceptabelt beteende. Det återstår alltid att att jag ska förstå att det är svårt att lära bort för att det är djupt rotat, eller att jag inte förstår nånting.

    Jag har inga råd till dig, förutom att i slutändan (när det dras till sin spets) tänk på dig själv först. Lycka till!
  • Anonym (J)
    Anonymbcd skrev 2018-08-11 01:10:19 följande:

    Tack så mycket. Blir lite rörd, att det finns så många underbara människor där ute som dig. Tack.

    Ja, det du skriver. Har jag observerat - du tar orden ur min mun. Precis, han har svårt att koncentrera sig för det går emot hans verklighetsuppfattning, väldiga narcisstiska drag. Han har haft självinsikt det senaste året från och till - och blivit bättre.. men när vardagen kommer smygande - har jag för många åsikter för honom, för mycket personlighet. Ibland säger jag till honom att han behöver en tjej som saknar en personlighet som kan vara din nickdocka och aldrig prata om vad hon tycker. Då tycker han jag är från en annan planet och pratar nonsens hehe.. vi pratar två olika språk och helt ärligt förhållande har varit skakigt med mycket bråk. Trodde vi skulle få det bättre eftersom det har blivit det periodvis. Men jag vill inte "plåga honom mer" eller själv leva i ett destruktivt förhållande. 

    Idag försökte han prata med mig. "Ska jag laga mat till dig?" "Vad har du köpt?" "Vart ska du?". Har bara svara ja/nej. Han har sugit musten ur mig och kärleken. Samlar mod och styrka.. ork.. att gå vidare. Är bara lite snopet.. för han lovade att vi skulle på parterapi - och även fast det hade varit väldigt mycket att arbeta med från hans håll och ett tufft förhållande var jag villig att arbeta på med. Trodde vi skulle ge det en sista chans. Han kanske kommer å säger "Jag var arg - vi går på samtal". Det är jättejobbigt. Han psykar mig så mycket. Inte värt att försöka mer. 


    Det låter som om du redn fattat ditt beslut. Även om du känner osäkerhet och tvekar ibland. Sök stöd hos andra så du orkar verkställa ditt beslut! Har du någon vän som du kan anförtro dig åt? Du kommer behöva allt stöd du kan få. Normalt är detta ett svårt beslut att ta. Du är däremot i en extraordinär sits till följd av hans manipulativa sätt och psykiska misshandel mot dig (uppfattar det som han mer eller mindre dumförklarar dig hela tiden bara för att det inte passar honom). Detta gör att du kommer ha ännu svårare att verkställa ditt beslutet. Men få det gjort! Ingen människa har rätt att bemöta en på det viset! Särskilt inte ens närmaste. Du behöver inte försöka mer, det är ok att gå vidare. Det är inte att ge upp heller! Ge upp vore att stanna trots att det får dig att må dåligt.
Svar på tråden Make elak