Anonym01 skrev 2018-08-25 18:52:41 följande:
Jag uppfattar för det första att du inte har hittat din plats som jag redan skrivit. Och jag tror att du kan hitta en del av svaret inom dig. Hur har du haft det i livet? Du verkar ha nära till aggressivitet och jag får känslan av att du ganska ofta känner dig attackerad? Har du behövt försvara dig själv mycket kanske? Har du haft lugn och ro att bara vara, eller har mycket varit inriktat på att prestera i ditt liv? Har du behövt åstadkomma saker för att känna att du är någon? Ett tecken på att en människa är mer i balans är att hen kan ta andras synpunkter och åsikter med mer jämnmod. "Jaha, så tycker den personen, men jag håller inte med" Utan att bli så upprörd över det. Har du fått uppleva villkorslös kärlek där det inte spelar någon roll vad du gör eller inte gör, att du är härlig och älskad bara för att du är du?
Någonting inom dig verkar vara i uppror. För mig känns du väldigt sårbar, som en människa som nästan MÅSTE gå till attack för att inte ... ja jag vet inte vad som skulle hända i dig om du bara tog emot andras synpunkter (som du ju frågat efter) utan att gå i försvar?
Jag tror det är svårt för dig att hitta en bra plats i livet om du har inre saker som du kanske behöver ta itu med.
Okej, nog med den typen av analys. Det är ju bara spekulationer. Jag vet nästan inget om dig mer än det jag tycker du utstrålar i dina svar.
Sedan när det gäller att hitta motivationen utanför dig själv. Här kan jag bara utgå från mig själv. Min motivation kommer väldigt mycket inifrån mig själv, men den handlar väldigt mycket om saker jag vill åstadkomma som jag tror på. Som kan göra någonting bättre. Någonting som är större än bara mig själv och mitt eget liv. Det är svårt att veta vad som driver andra, men jag skulle aldrig bara kunna drivas av att ha ett vackert hem, fina saker, snygg bil, mycket pengar etc. Jag vill ÅSTADKOMMA något. Ha! Ha! det kan säkert gränsa till någon sorts storhetsvansinne ibland. Och med åren har jag insett att det inte behöver vara så stora saker som ska åstadkommas. Bara att världen ska bli bättre av att jag funnits. Inte sämre. Jag är inte säker på att alla människor är skapta att hitta den här typen av motivation...kanske krävs det att man tänker på ett särskilt sätt?
Om jag ska försöka vara lite mer konkret så är mitt råd att försöka fundera på om det finns någonting utanför dig som engagerar dig? Något som du skulle vilja vara med att bygga upp/förändra/utveckla? Sedan kan du säkert hitta ditt eget sätt att göra det på. Som inte innebär ett vanligt 8-17 jobb. Det är fullt möjligt att leva på ett annat sätt än de flesta andra om man bara vill.
Slutligen, en tanke från mig: försök att bara ta emot, lyssna och fundera inom dig själv vad du tycker om det som sägs till dig. Våga vara öppen för att andra människor kan ha något att komma med även fast din första impuls är att de är dumma i huvudet.
Lycka till
Hur jag har haft det i livet? från 6 år ålders till 18 års ålder var jag alltid i slagsmål. från klass 1 - 9 har jag kanske slagits med minst 12 olika killar. Rektorn kanske 4-5 gånger. Sen har jag haft en psykopatisk farsa som alltid har kränkt och förnedrat mig heltiden. Gjorde jag något bra eller dåligt så vart de förnedring oavsett. Villkorslös kärlek? Nope min farsa har 0 empati så han vet typ inte vad kärlek är. Min morsa är känslokall också. Så försvara mig har jag gjort hela livet. Farsan har varit aggressiv och alltid attackerad verbalt. Vilket jag känner nu i 25 års åldern att jag e helt immuna mot allting. hela världen kan stå och hata mig utan att jag känner något. Jag är sårbar när det gäller folk jag gillar. Resten skiter jag i. Det enda som engagerar mig är ekonomisk trygghet. Rikedom. När alla gör samma sak vill jag göra det motsatta och har alltid gjort det. Jag vill inte va som alla andra, gå till ett jobb och komma hem o va trött. gå till en bar en lördag och dricka sen ha ångest på söndag. Det ända jag vill ha mycket pengar att jag är beredd att gå igenom lik typ just för att bevisa alla. Jag kokar oftast när folk säger dumma saker eller väljer dumma val i livet. Jag har fått höra av alla att jag är läskigt smart och intellektuell. Läser människor snabbt och har nästan lösning på alla problem. Är riktigt skarp i skallen. Jag vet bara inte vad jag ska göra. Känner mig helt loj. Tack för dina svar <3 hade du varit framför mig i verkligheten hade du fått en björn kram :)