"Kär i kärleken"/seriemonogami - hur vanligt?

Jag förstår precis så var jag med förr, lessnade och började se till andra. Nu har jag lyckats hålla en relation i lite över 10år och visst det har sin tjusning helt klart sexet blir ju bättre, man känner varandra utan och innan.

Tänker i bland att vart tog alla år vägen och tittar jag tillbaka så har tendenserna till mitt beteende även funnits i vår relation. Ville lämna många gånger men var kvar pga barn och trygghet, sen kom kärleken tillbaka efter ett tag igen, vi har aldrig sårat och skadat varandra, faktum är att vi aldrig har varit otrogna och då ser vi båda ganska bra ut och inviterna har i perioder haglat för oss båda.

Men nu är jag där igen och omvärderar min relation, väger plus och minus. Hur lätt är det igentligen att träffa kärleken igen, gör man det? Vill man bli gammal ensam? Hur bra är igentligen sexet när man aldrig lär känna någon på djupet?

Jag kommer nog få det lite tufft nu med detta, jag har en crash som äter upp mina tankar just nu men jag kan inte gå längre pga min relation. Men jag fullständigt älskar förälskelsestadiet, leken och förförelsen.