Hade ni gett bruden skuld?!?

Sådana lagar har ju förekommit och förekommer i en annan typ av samhällen. T ex stenande av kvinnor som haft sex med andra än maken (hon behöver inte ens ha varit gift själv). Grejen är att i dessa samhällen handlar det snarast om egendomsbrott. Kvinnan har i och med utomäktenskapligt sex kastat bort sitt sociala/ekonomiska värde och "bestulit" den "ägare" som berövats detta värde.

Det har förvisso förekommit straff för utomäktenskapligt sex även i Sverige, för både män och kvinnor, märk väl att det då var ett brott med religiösa/moraliska förtecken, ett brott mot Gud och samhället, inte mot individer, och gällde även utomäktenskapligt sex där ingen av de inblandade var gifta med någon annan, de kunde tvärtom vara fästefolk.

Jag tror inte att det skulle gå att göra otrohet straffbart med någon av dessa principer i dagens Sverige. Då återstår den psykiska misshandel du talar om. Men alla blir inte lika förkrossade av en otrohet och vem skulle mäta/bedöma graden av känslomässig skada?
Och hur skulle otrohet definieras lagligt idag? Mot vem? Någon lagligt bindande förlovning finns ju inte längre så då ligger väl äktenskap som premiss nära till hands. Eller skulle det räcka att bo ihop (förutsatt att man inte delar hushåll bara)? "Vara ihop"? På amerikanskt manér ha uttalat att man är exklusiva? Annat?
Och vari skulle otroheten bestå? Alla sexuella handlingar? Sexuella eller andra handlingar utanför äktenskapet som paret inte varit överens om var OK? Annat?
Hur skulle den bevisas? Förr åkte man i princip dit om kvinnan blivit gravid utan hemmavarande make eller klantat sig riktigt rejält. (Islams skrifter kräver fyra ögonvittnen av oförvitlig karaktär för att döma för otillåtet sex.) Vilken modell hade du tänkt dig?

Som det stod. Fyra ögonvittnen av oförvitlig karaktär som bevittnade penetrerande sex är vad som traditionellt krävts enligt islamisk lag för att döma för otillåtet sex. Är något ett straffbart brott måste det ju kunna bevisas för att döma och detta var beviskravet som sattes. (Glöm inte att straffet kunde bli stening.)

OT Sant, självmord är inget brott idag. Men det har varit. (Jämför abort, utomäktenskaplig sex och annat som också avkriminaliserats). Först 1908 fick självmördare begravas som annat folk. Längre tillbaka hade vi (ironiskt nog) dödsstraff för självmordsförsök - det ville till att självmördaren inte ångrat sig när han överlevde. Kyrkan ansåg att Judas Iskariots självmord var ett större brott än att han förrådde Jesus.
Att inställningen till självmord ändrats speglas t ex i val av verb. Fler idag väljer ord som "ta" eller "göra" självmord i stället för det traditionella "begå" som används ihop med brott och synd.

Fast vad du beskriver är ju ett vanligt avtalsbrott där det inte finns någon anledning att dra in staten/straffrätten (böter). Vid avtalsbrott  är inte straffrätten inblandad. Den kärande får precis som vid vanliga krav skicka inbetalningskrav på den avtalade summan, gå till Kronofogden och om kravet bestrids till civilrättslig domstol och där presentera det bindande avtalet och bevis för avtalsbrott.

Funderar på om det inte skulle vara möjligt att göra detta redan idag för den som vill. Huvudregeln är ju att avtal gäller. T ex finns det dom att en iransk man i Sverige tvangs betala ut avtalad "brudpenning" till f d hustrun så som han förbundit sig i avtal att göra, l av skilsmässa. (Han trodde att avtalet inte skulle gälla för att man bodde i Sverige.) Den domen kanske inte är helt rättvisande eftersom det hänvisades till att hustrun bott mindre än två år i Sverige men tanken är intressant.
sverigesradio.se/sida/artikel.aspx&artikel=4842345
Men, återigen, kräver man kompensation med lagens hjälp, vare sig det är civil- eller straffrättsligt, så torde vanliga beviskrav gälla också.