som en del ovan har sagt.
Herpes är lite speciellt. Väldigt många människor har herpes, både typ 1 och typ2, och det verkar även bli vanligare att typ 1 överförs till könsorganen.
Väldigt många har det utan att veta om det, eller fått en medicinsk "diagnos".
Långt ifrån alla får jobbiga infektioner, blåsor och hela baletten, eller återkommande sådana. Vilket är en av anledningarna till att få säkerligen vet om huruvida de bär på viruset eller inte...
Vidare, som sjukdom betraktat, så är det även där lite speciellt. Det finns inget botemedel! Har du fått det så har du, inget du kan göra så mycket åt eller med.
Ett latent virus som kan ge utbrott/infektion när som typ, ibland påverkat av yttre betingelser (stress, försvagat immunförsvar, etc). Det finns heller inget 100%-igt skydd mot herpes. Kondom, visst, absolut, men det är ingen garanti för att du ändå inte kan bli smittad.
Vet man om att man har det så handlar det nog mycket om att lyssna på sin kropp. Avstå sex om man känner att en infektion är på gång. Använd kondom i största möjliga utsträckning kan väl vara lämpligt, men är som sagt ingen garanti på något sätt.
Gör liknelsen med ett munsår. Tror det flesta skulle avstå att kyssas om ens partner har ett munsår. Av ömsesidig respekt. Respekt för att ett munsår gör ont, respekt för att ett munsår kan vara smittosamt.
Men jag har svårt att se hur man inte ska kunna låta livet och sex-och samlivet fortgå bara för att ena parten bär på ett latent virus...
TS, det är givetvis stort av dig att du öppet berättar att du "har herpes". Men jag tror att du skall lära dig att lyssna mer på din kropp, kanske lära dig att ha sex med kondom (vilket ju är ett bra skydd mot många andra "oönskade" saker...).
Din kille bör kanske också lära sig lite vad herpes egentligen är...
Herpes klumpas ihop med könssjukdomar, och könssjudomar i gemen ses väl som något "smutsigt". Men herpes är lite speciellt som sagt...