Pojke uppfostrad till transvestit?

Som en annan pojkflicka håller jag med om Coccolinas skildring ovan. Lyckligtvis gav mina föräldrar upp det rätt snabbt, sista bråket vi hade om kläder var innan en skolavslutning i lågstadiet då jag tvärvägrade finklänningen. Jag är så sjukt tacksam och lättad över att jag hade så förstående föräldrar, som efter det aldrig har ifrågasatt ett intresse eller mina kläder, och det är nog en sån stor anledning till varför jag är så bekväm i mig själv idag.

Ibland inträffar dock fortfarande situationer som gör mig påmind om hur e x t r e m t obekväm jag är i det typiskt kvinnliga, vilket gör mig extra glad att det nästan alltid är en självklarhet att jag ska bli accepterad för den jag är. Och extra ledsen över alla som inte får vara det.

Kort sagt så hade mina föräldrar förstört mig om de hade tvingat på mig klänningar under uppväxten. Precis som din sambos systerson säkert hade gått sönder av att bli nekad sin stil. Beundra dessa barns mod att gå sin egen väg istället för att försöka uppfostra bort något som inte går att uppfostra bort.

Det har ju redan klarlagt att transgenders hjärnor mer liknar det könet de identifierar sig med, snarare än det de har mellan benen. Hur kan du tro att kläder kan förändra detta? Hela tankesättet påminner skrämmande mycket om tron att homosexualitet också har med uppfostran att göra.

Det är ju ett politiskt statement även att klä flickor i prinsessklänningar och pojkar som spiderman, medvetet eller ej.

Finns massvis av små pojkar som gillar att ha klänningar när de är små, anledningen kan vara alltifrån att de är snyggare till att de är lättare att springa i eller roliga att snurra i eller att det blir svalare för benen. Sen kommer det alltid någon (skrämmande ofta en annan förälder) som förklarar att killar inte kan ha klänningar, och redan där är de skadliga könsrollerna som kommer förfölja barnen hela livet igång. Jag tycker inte man ska tvinga barnet att bära kläder det inte vill ha, och det går såklart åt bägge hållen.

För att det är ett citat. Och jo, du använder ju mobbning som en anledning till att Erik inte ska klä sig som han vill.

Och varför är det längre avstånd? Jo för att maskuliniteten är "farligare" att frångå och lättare att välkomnas in i. Killar kan förstå att tjejer vill vara som dem, för "vem skulle inte vilja det?" typ. Det är som du säger mycket mer accepterat. Medan killar som vill vara tjejer däremot är helt oförlåtligt, eftersom feminimitet är förknippat med så mycket negativt; känsligt, töntigt etc. Men båda delarna har väldigt mycket med mansnormen att göra, och det gör det hela väldigt orättvist. Speciellt för de killar som inte kan eller vill passa in i den.

Haha det absurda i att det är så otänkbart att en man inte vill vara en typisk man, att det istället måste ligga någon "gaaalen kvinna" bakom som egentligen ville ha en dotter men nu tvingar på sonen klänningar och Frost...

Även om det vore sant, vilket det långtifrån är men jag orkar inte ens diskutera det igen eftersom män i regel tar tolkningsföreträdet framför kvinnor om vad kvinnor finner attraktivt, så varför måste man i så fall hela tiden sträva efter vad det motsatta könet finner attraktivt, istället för att vara sig själva? Kvinnor gör naturligtvis också det, men det är Så nedbrytande och dåligt och onödigt.

Jo men generellt betyder ju att det finns massor av undantag till den regeln. Och vi har ju många gånger blivit formade av att "boys will be boys", "att han drar dig i håret betyder egentligen att han är kär i dig" och liknande skit. Nu när folk blir alltmer medvetna tror åtminstone jag (baserat på min umgängeskrets och feministrörelsen) att den typiska mansrollen kommer bli alltmer oattraktiv, och det skiftet kan gå väldigt snabbt.

Männen jag syftade på är alla bittra fl:are som kört in sig på ett tankesätt och vägrar lyssna på något annat.

Att de hade fått mycket av det de får från fotbollen om de hade uppfostrats och bemötts på ett annat sätt redan från början.

Fotboll kan förstås även ha väldigt negativa effekter, såsom gödandet av en rätt extrem machokultur och homofobi... Tyvärr. Har själv spelat med både pojkar och flickor, och killarna borde definitivt börja ta efter tjejerna mer.

Märks att du gissar vilt. Fotboll är ju idrotten med absolut flest utövare, så ja, en del kommer statistiskt sett från en trasslig bakgrund men majoriteten gör det nog inte. Är även väldigt många tjejer som spelar, rimligtvis en del från trassliga bakgrunder där också, och ändå finns inte den kulturen där alls.

Angående fotbollslag med manliga utövare så tror jag absolut att den gemenskapen och "syftet" kan göra underverk för den enskilda individen med trasslig bakgrund. Men den andra sortens machokultur stjälper också typ 80% av småpojkarna, med diverse skällsord och en rätt tuff jargong. Hade det varit nolltolerans för sånt trams redan från början hade vi kunnat utvinna fotbollens alla positiva effekter, utan att behöva dras med de negativa. För lösningen är naturligtvis inte att lägga ner fotbollen, jag är ju som sagt själv en gammal utövare som spelat fotboll och hockey i både pojk- och flicklag, och det gav mig jättemycket. Men machokulturen - speciellt i hockeyn - var ett jävla påfund som inte alls var rolig att handskas med. Speciellt inte i den känsliga åldern mellan barndom och tonår.

Haha det är då till att märka ord. Men ja, eftersom jag tror att väldigt mycket av machokulturen grundar sig i samhällets normer och "uppfostran" så är det ju ett slags påfund.

Den är många gånger alive and well i omklädningsrummen - och i förlängningen på läktaren -, eftersom det var fotboll vi snackade om. Finns ju en anledning till varför det finns ca noll öppet homosexuella (manliga) fotbollsproffs.

Fast det är ju i så fall konstigt att det börjar i princip direkt i pojklagen och i princip aldrig i flicklagen?