Pojke uppfostrad till transvestit?

Jag menade bara att ingen vettig människa är så dum i huvudet.

Du verkar verkligen ha något emot transvestiter...

Det handlar om transpersoner i sig och inte själva genus"vetenskapen"

www.folkhalsomyndigheten.se/nyheter-och-press/nyhetsarkiv/2015/juni/ohalsa-och-stor-utsatthet-bland-transpersoner/

Hur ställer du dig till folkhälsomyndigheten? Är det pseudovetenskap?

Du verkar verkligen ha något emot transvestiter...

Hmmmmmm från det jag var 5 så vägrade jag klänningar.... och mitt hår... ja det gav mina föräldrar upp om. Höll de det inte kortklippt så klippte jag det själv, så fort jag hade minsta lilla chans. Det handlade inte om systemkollaps.... Utan om att jag inte gillade mitt långa hår! Nu hade inte jag könsdysfori. Jag var bara det som kallades pojkflicka.... Älskade He-Man, tv-spel, Star Wars, fiske, ville alltid ha shorts eller jeans, Blev arg när brorsan fick ha cool kostym på festen och jag tvingades i en hemsk fluff klänning för den gick bara inte att leka i på samma sätt... Jag var alltid den som var i högsta trädet och stack iväg uppför berget snabbt som en vessla. Gud vad jag hatade mina föräldrar som tvinga mig att ha klänning, kunde gråta så jag spydde innan de fick på mig den till slut... Och då var jag ändå väldigt bekväm och hemma med att jag var tjej. Finns bilder från olika kalas när jag var liten och det syns hur dåligt jag mådde. Andra bilder med mig som jag själv ville vara klädd så ser jag ut som vilken glad knasunge som helst!

Märk väl, så var jag hela min uppväxt. Det slog om när jag var kring 20 årsåldern, då slutade jag ha byxor... har knappt haft ett par sedan dess.... :-P Men mitt hår är fortfarande snaggat för det är så jag är bekväm med mig själv. 

Jag måste bara fråga, bor du i en större stad eller på landet? För jag har hört mer dina tankegångar från personer som bor på landet och inte har rest så mycket och därför inte kommer i kontakt med så mycket människor som inte passar i "standard normen" då de som inte passar i den oftast lämnar mindre orter för att hitta personer som är som dem i de stora städerna. Jag kan inte gå långt i Göteborg utan att se folk som på ett eller annat sätt sticker ut ur normen. Det är inget konstigt. Det ses liksom inte som udda då det "udda" på ett eller annat sätt är lika normalt som det "normala".... 

Som mamma till en kille som är transgender (född flicka) så vet jag att det går inte att uppfostra barn till varken transgener eller transer, det är något de föds till och de mår absolut bäst om de får stöttning och får leva so den de vet att de är.
Är de älskade av de sina och vet att de alltid har stöttning i bland dem så kommer det att gå bra för dem.

Sen kommer ni att bli förvånade över hur öppna barn i dag är för andras olikheter och hur sällan de faktiskt inte accepterar andras sätt att leva på, de bryr sig extremt lite om såna saker i dag faktiskt.
Det skriver jag både som mamma till min son och som någon som jobbar inom skolans värld och ser dagligen hur bra bemötta dessa barn faktiskt blir i dag.

Sluta sätta dina fördomar på barn och tro inte att bara för att du tänker att det är konstigt så kommer barn att göra det, de flesta barn har inte såna fördomar längre faktiskt, som tur är :)

Min son har faktiskt aldrig råkat illa ut pga det. 

Vad är det egentligen som är flummigt i dessa föräldrars uppfostran? 

Kläder är bara kläder, tygbitar att ha på kroppen för att skyla sig. Hur menar du att det påverkar deras uppfostran? 

Det är runt 7 års åldern, innan man kommit in i puberteten, som man vet om man är född i fel kön eller inte. Då är det betablockerare som gäller innan puberteten kommer. Att uppfostras till transvestit är lång ifrån sanningen! Dessutom är man inte transvestit utan man har könsdysfori. Googla upp det! Transvestit är nåt annat.

Då frågar jag dig igen, om du skulle se att ditt barn mådde dåligt, fruktansvärt dåligt.... Och det skulle konstateras att det som det handlade om var könsdysfori, och du genom att helt enkelt låta ditt barn klä sig på ett annat sätt skulle kunna få ditt barn att må bra. Hade du tvingat det att klä sig enligt normen ändå? Vad är viktigast kläder eller ditt barns mående? 

Som sagt du verkar inte vara personen som respekterar pronomen.... Här ser vi det. Vampyria2 säger klart och tydlig att hon har en son, en kille, men du säger att hon har en dotter.... 

Och om jargongen är sån på ditt barns skola så är det föräldrarnas fel. Det är de som måste lära sina barn att viss jargong inte är ok. Hör barn att man använder vissa ord som skällsord så kommer de imitera det. Hör barn att det är något konstigt med en pojke som har klänning kommer de agera som om det är något konstigt med en pojke med klänning. Men om ingen vuxen har lärt dem att bög skulle vara ett skällsord, eller att det är löjligt med klänning på pojkar så kommer de inte tycka det när de är små. Det är det man som förälder bör jobba för, och är man på besök i skolan och hör dem använda en jargong som inte är ok så skall man som vuxen ingripa. Säga ifrån till dem att det inte är ok, påpeka för lärare att man behöver prata om det så barnen förstår att det inte är ok. 

Tyg är bara tyg, det är INTE könsidentitet. Förr så var det manligt att ha spets och högklackat... Det är det inte längre för att tiden ändras.