Arv särkulsbarn

Intressant är ju också om mannen i fråga skrivit ett testamente? Han kan ju ha testamenterat upp till 50% till ex. frun eller de gemensamma barnen, och särkullebarnet har då rätt till 1/3 av 50% = 16,7%, i annat fall har denne rätt till 1/3 av 100% = 33,3%...

Inget testamente finns. 

Det viktigaste är vilken summa som fördelas - den före skatt vid försäljning dvs uppskattat värde eller den efter försäljninig och dragen skatt  samt hur snabbt de måste ordna fram pengarna till särkullsbarnet. Oro för mammans möjligheter att ordna nytt boende då hyres inte går att få tag i här i stan. Bio-syskonen får då se över sina möjligheter att hjälpa henne med lån / pengar.  Planering av sådant som satt igång tankarna. 

Men mannen får ju inte testamentera bort något till biobarnen då särkullsbarnet då får mindre andel? Testamentera till sin fru vet jag att de talat om men är inte gjort.

Jo det får han. Man får lov att testamentera 50% av arvet om man har barn (resterande 50% delas lika mellan barnen). Så har min far gjort med hjälp av en advokat, att vi två gemensamma barn får dela på de 50%, övriga 50% delad som arvslott mellan alla tre barnen. Detta har han gjort för att vår mor tillika hans fru skall få behålla så stor andel som möjligt om han dör först (eftersom gemensamma barn ej kan kräva sin del av arvet förrän båda föräldrarna är döda).

Ok. Tror inte det blir aktuellt då det är en rättvis man som vill göra rätt "för sig" men alltid bra att få reda på hur saker ligger till. 

Argumentet du ger om att skydda er mamma känns dock som något han kanske skulle vilja göra...Svårt det här. Rättvist men skydda... 

En annan lösning (om han fortfarande lever?) är ju att testamentera de 50% han kan till frun/mamman? När hon sedan dör ingår ju ev. återstående tillgångar i arvet efter henne som delas mellan de gemensamma barnen (om inte hon också har särkullebarn?)

Om vi bortser från testamenten odyl och förenklar att det finns en brf och tre arvingar med lika del så finns tre huvudalternativ.

1) En vill behålla brf och löser ut övriga enligt en summa de kommer överrens om
2) Dödsboet säljer brf, löser ev lån, betalar skatt och annat varefter arvingarna delar på det som blir över
3) Arvingarna ärver brf och äger sen 1/3 var. Därefter kan den säljas och ägarna betalar skatt mm varefter överskottet delas.

Ja han lever fortfarande men det har nu tillkommit allvarlig sjukdom plus att han nått hög ålder så därför han har börjat fundera litet mer kring vad som händer när han inte längre finns. Han vacklar mellan att vilja skydda sin fru som är fattigpensionär och inte kommer ha mkt att spela med ekonomiskt när han är borta och en önskan om att vara rättvis mot alla sina barn. Jag tror att det också ligger funderingar kring hur hans särkullsbarn har haft det - tex om hen haft en bra och närvarande pappa och har det finansiellt tryggt. Hade varit lättare för honom att ta beslut om han vetat om det. Inte för att "lura" henne men för att känna sig tryggare i att de han lämnar efter sig har det bra - oavsett bio/särkull/fru. Kan tilläggas att han verkligen har försökt ha kontakt med särkullsbarnet men blev ombedd av mamman att inte höra av sig mer då hen hade en annan pappafigur och att han bara skulle röra till det.  Underhåll är självklart betalt under hela särkullsbarnets uppväxt. Detta ligger nu långt tillbaka i tiden där man såg annorlunda på saker - hen är nu vuxen och 54 år gammal. Tack för din input

Kjell2....tack för bra svar. Nu kommer lägenheten säkerligen behöva säljas men om man tänker scenariot att biobarnen backar mamman ekonomiskt så att hon kan behålla lägenheten - hur räknar man då ut hur mycket särkullbarnets del i lägenhetens värde är? Tar in flera olika mäklare och tar ett snitt? Kollar säljstatistik i området?  Är ju viktigt att man får en så bra bild som möjligt så man det blir rättvist för alla parter.

Om det finns intresse för någon att bo kvar kan det vara värt att se över möjligheten att genom ett lån med brf som säkerhet lösa ut andra arvingar.

Om vi antar obelånad brf och en som ska lösas ut räcker det med ett lån på ca 30% av värdet på brf.

Kjell2....följdfåga

Om arvingarna kommer överens om att 3 miljoner är ett rimligt värde - tar man då någon hänsyn till framtida skatt vid försäljing som kommer att ligga på den/ de som behåller lägenheten och anpassar vad den som blir utköpt får eller delar man tvärt av  dvs 1/3 av 3 miljoner till den som vill bli utköpt? 

Om man är hyfsat överrrens så ta in en eller två externa som värderar. Gör en fiktiv försäljning och ge en 1/3 av nettot till den som ska lösas ut.

Några påhittade värden
Värde 3 MSEK
Lån 1 MSEK

Fiktiva värden
Vinstskatt      400 KSEK
Försäljningsomkostnad  100 KSEK

En fiktiv försäljning skulle då ge 3 MSEK - 1 MSEK -. 400 KSEK - 100 KSEK = 1,5 MSEK kvar.

1,5 delat på 3 ger 500 KSEK som ska gå till den som ska lösas ut. De som bor kvar tar över befintligt lån.

Stort tack till er som svarat i tråden! Vi har nu bra info att undersöka vidare och se hur han ska kunna göra det han känner sig mest bekväm med  

Mina föräldrar har skrivit testamente som innebär att särkullebarnen bara får sin laglott om de vill ha ut sitt arv direkt när sin förälder dör. Om de kan tänka sig vänta tills den andre makan/maken dör får de ut hela sin del. Men då finns ju såklart risken att den som lever längst sätter sprätt på pengarna. Det är iaf ett alternativ till.

Om det inte är skrivet något kan inte de biologiska barnen få ut sina delar när pappan dör utan mamman får dem med fri förfoganderätt. Det är alltså bara särkullebarnet som får ut sitt arv. De gemensamma barnen kan såklart hjälpa mamman med lån för att köpa ut särkullebarnet ändå.

Limeblad - tack för input! De biologiska barnen vill inte ta ut sitt arv förrän båda föräldrarna gått bort och skulle mamman sätta sprätt på kosingen så accepterar de att så sker.  De anser att det är hennes och pappans gemensamt ihopsparade pengar och deras rättighet att göra vad de vill med pengarna. Föräldrarna är dock noga med att de vill lämna kvar en del till sina barn men det är inget barnen räknar med.  

Att skriva så att särkullsbarnet får vänta och då får sin arvsrätt och inte bara laglott kan kanske vara en idé om biobarnen inte känner att de finansiellt kan hjälpa sin mor med att lösa ut hen. 

Ja, testamentet är för att ge särkullebarnet ett incitament att inte ta ut sitt arv direkt. Gemensamma barn kan aldrig få ut sitt arv före båda föräldrarnas bortgång.

Jag skulle aldrig sätta mina barn i en sådan situation faktiskt. Risken finns ändå...om än liten, att biobarnen får pengar lite då och nu av sin biologiska förälder och den dagen hen dör finns rätt lite kvar. Att man med gemensamma barn gör så är en helt annan sak anser jag.

I det här fallet ovan så skulle vi i vår familj lösa det så att särkullsbarnen löses ut direkt. Behövs ekonomisk hjälp så skulle vi hjälpa mamman att bo kvar. Den dagen mamman för ärver bara de gemensamma barnen då man avslutat ekonomiskt med särkullsbarnen.

Jag och min man har gemensamma och särkullsbarn. Vi har tagit såpass förmånliga efterlevnaden försäkringar att den som överlever kan lösa ut den andres barn och bo kvarnen gemensamma.