är min sambo kär i någon annan??

Vad har du förväntat dig att han ska säga? Att han är dökåt på dem allihopa och skulle gärna dra över alla samtidigt? Vad hade du själv sagt i en sån situation om du visste att säga sanningen innebar stora problem eller komma lindrigt undan genom att vifta bort det?

Sluta snacka bort din magkänsla. Om du inte normalt är allmänt paranoid och svartsjuk så har magkänslan oftast rätt. Det är det undermedvetnas sätt att meddela dig (ditt medvetna jag) att den uppfattat något som du missat.

Att han säger att du bara ska släppa det beror på att han ÄR väldigt omogen, allt du beskriver om honom tyder på det. Han är helt enkelt inte mogen att stadga sig och bilda familj. Frågan är om han klarar av att mogna med förändringarna som det innebär att bli förälder. Med tanke på hur han agerar så tror jag att han inte kommer fixa det. Han är omogen, och det gäller i allt, även i förmåga att förstå situationen man ställts inför och ta beslut därefter.

Önskar jag kunde ge dig mer hopp, men jag tycker det var ett misstag att skaffa barn med en omogen snubbe som inte är redo för det ansvaret, det borde ni båda ha fattat. Vissa mognar med uppgiften andra inte. 

Men hallå, du kommer aldrig få ett svar, för OM han är otrogen så VET han att det är kört om han erkänner och om han INTE är otrogen så kommer han ju aldrig kunna erkänna till något han inte gjort.

Det är en omöjlig ekvation, OM han är otrogen så är han ju inte ärlig, och en oärlig människa blir inte ärlig bara för att du frågar. Då ljuger han istället. Det du egentligen håller på med är du försöker se om han är ärlig eller inte genom att försöka få ett erkännande, för om han erkänner så är han ju kanske inte helt rutten och snäll innerst inne. Men om han erkänner så är han ju inte ärlig för då har han ju gått bakom ryggen på dig.

Sluta älta och föröka krypa in i HANS huvud och fokusera mer på ditt eget huvud och vad DU känner. Om du är mer rädd att förlora honom oavsett vad han gör så kan du lika gärna lägga ner alla frågor, för då spelar det liksom ingen roll vad han gör, du är kvar ändå. DU måste bestämma dig för var din gräns går för att vilja fortsätta förhållandet. 

Om du bestämmer dig för att om han är otrogen så går du så kan du ge honom ett ultimatum och säga något i stil med.

"Jag tror att du är otrogen men jag kan inte bevisa det än, så om du vill att jag ska vara kvar så får DU bevisa för mig att du inte är det"

Ett annat alternativ är att söka bevis INNAN man konfronterar så man har något att komma med annat än misstankar och innan personen fattar att man är honom på spåret och gör sig av med bevis och blir försiktigare. Men det alternativet är borta nu när du börjat fråga ut honom.

Spelar det någon roll för dig vartför han mår dåligt om det i praktiken innebär att han beter sig som ett svin mot dig?