Jag har letat ett tag efter en tråd om bf i september och inte hittat någon så tänker jag att jag skapar en!
Här kan vi samlas, välkomna!
Lite om mig: 24åring som bor med min sambo i Stockholm, väntar första barnet efter ha försökt i 25 månader och ett missfall. Plussade rejält tidigt redan äl+7 på kvällen och har bf 2 september :D
Blodblandade och absolut inte hela tiden.
Tack för det snälla farbror doktorn. Sjukskriven 10 dagar för att slippa spy hela tiden på jobbet. Nu får jag spy hemma i stället. Vad jag önskar att bara få må bra en liten stund......jag har nästan glömt bort hur det känns och ändå är det bara "tre" veckor jag haft det så här.
Beklagar verkligen dem som de gått snett för. ????
Som en del skrivit kan ju svaga blödningar vara tecken på missfall, men det är också supervanligt med små blödningar utan att det är nån fara alls. Jag hade så vid typ 4 tillfällen i somras och fick höra av bm att det var vanligt att få små bristningar då livmodern växer plus att tappen+slemhinnorna är känsligare och mer blodfyllda så blödningar uppstår lätt och behöver absolut inte vara tecken på nåt dåligt.
Blodblandade och absolut inte hela tiden.
Ja, lite det jag läst när jag googlat. Får hoppas på det bästa. Verkar vara gammalt blod men men. Under min graviditet förra året hade jag jättemycket bruna flytningar när jag skulle haft min mens men nu är jag ju i v.7 så tycker inte det borde komma nu. Har inte haft sex heller så är inte det, har ingen sexlust på grund av oro.
Jag har också bruna flytningar, väääldigt lite men ca varannan dag. Idag känns dom mer brunröda än tidigare men vi hade sex igår så jag hoppas att det beror på det.
För övrigt har jag mest värk på vänster sida, något jag dock har konstant & därför gått en endo-utredning 2018 då man konstaterade att jag haft en cysta som spruckit men eftersom jag då åt Cerazette som är det man behandlas med vid endo valde dom att inte utföra en titthålsop för att konstatera nåt. Dessutom får jag med jämna mellanrum ont på vänster sida höft/rygg i perioder & skulle ha röntgas i förra veckan för att ta reda på varför, men fick såklart avboka då jag är gravid.
Så om mina flytningar hänger ihop med mina oförklarliga och ensidiga smärtor & är ett X eller bara helt vanliga och ofarliga symptom får tiden utvisa. Ska på hälsosamtal hos BM på fredag så tar det med henne då.
Vet att det är omöjligt men försök att slappna av och inte tänka på det. Sysselsättning dig med saker och håll tankarna på annat håll. Det är inte lönt att oroa sig förrän man har en anledning till att göra det????
Känner igen det där med ingen sexlust alls. I somras mär jag var gravid var sexlusten på topp, men nu är jag så rädd för missfall (det förra startade dagen efter sex) att jag inte känt nån lust. Jag vet att det inte alls kan framkalla missfall med sex, men vet att jag skulle klandra mig själv om det hände...
Mår illa från eftermiddag till kväll nu. Jättesvårt med mat, vill bara ha hamburgare och pizza (som jag avskyr vanligtvis). Blev inspirerad av någon som skrev om äppeljuice och bad gubben köpa det - herregud så gott!
Alltså vad pysslar modernatur med? Vad är tanken med att en gravid kvinna ska må så här jävla dåligt! ;( Blir arg på min egen kropp!!! Bebisen e pytteliten nu i v 11 och helt plötsligt ska jag må jätteilla dygnet runt o va sjukt trött att jag nästan inte orkar någonting alls!! Hur praktiskt det när det kommer överlevnad tex i naturen??
Jag har nu gått ner 1.5kg sen innan graviditeten! Man ska gå UPP inte ner! ;(
På hela min förra graviditet ökade jag bara 2.5kg! Visserligen är jag överviktig och SKA inte öka jättemycket men vore ju bra om man fixar få i sig den näring man själv o bebisen behöver och att inte minska i fett som ju gör att gifter o skit släpps fria i kroppen vilket nog inte e bra för bebben!
Bara bra säger barnmorskorna om min viktnedgång och knäppa ökning! Blir arg!
Jag tänker logga ut härifrån ett tag. Var idag på ett vul i vad som skulle vara v6+4. I livmodern fanns ingenting förutom en tom hinnsäck. Inget flöde eller någonting. Ska tillbaka på torsdag för att få ett "second statement" då gynekologen ville ha det bekräftat av en till.
Jag känner mig helt förtvivlad och så ledsen över att kroppen ger en alla symptom, men inget foster.