Jag har letat ett tag efter en tråd om bf i september och inte hittat någon så tänker jag att jag skapar en!
Här kan vi samlas, välkomna!
Lite om mig: 24åring som bor med min sambo i Stockholm, väntar första barnet efter ha försökt i 25 månader och ett missfall. Plussade rejält tidigt redan äl+7 på kvällen och har bf 2 september :D
Jag tänker logga ut härifrån ett tag. Var idag på ett vul i vad som skulle vara v6+4. I livmodern fanns ingenting förutom en tom hinnsäck. Inget flöde eller någonting. Ska tillbaka på torsdag för att få ett "second statement" då gynekologen ville ha det bekräftat av en till.
Jag känner mig helt förtvivlad och så ledsen över att kroppen ger en alla symptom, men inget foster.
Alltså va fn!!! ;(
Läste nu en gång till! Vadå ett andra utlåtande på torsdag!!??? Det är för tidigt! För allt i världen ta inget abortpiller utan att ha väntat minst i 2veckor och kollat igen!!! Jag har googlat o läst sååå mkt om sånt här! Enligt dom riktlinjer som finns för läkare så ska man vänta minst 10dgr eller 14dgr innan ett nytt ultraljud görs för att vara säker!! ;(
I min förra graviditet gjordes ett nytt ultraljud förvisso efter bara 3dgr ca som jag själv fixade på ett proffsigare ställe med bättre utrustning och bättre läkare! Då syntes ett ca 1cm stort embryo med slående hjärta!
Om dom ser något beror ofta på erfarenheten hos den som utför det samt utrustningen!
Tack snälla för ditt svar! Jag kommer inte att ta något piller efter torsdagens undersökning, främst för att jag efter ha läst här förstått att det är vanligt att inte kunna se något. Med sonen såg man hjärtat i v6+1 så därför kändes allt så himla hopplöst.
Kommer ringa bm efter den undersökningen och begära ett nytt ul! Jag ger inte upp hoppet men försöker samtidigt ha förväntningarna nere.
Nu har jag kommit hem efter att ha spenderat en hel dag på gynakuten.. Började blöda lite i morse och i kombination med ont i ryggen och väldigt svaga test (+ eventuellt t.o.m svagare idag) så kändes det värt att åka in..efter många om och men..
Försökte först få tag på min mvc men kom till telefonsvarare som sa att dom skulle ringa upp vid 15-16.. en halvtimmes kötid till 1177, försökte ringa till gynakuten men dit kunde man tydligen inte ringa och dom ville inte att man kom dit utan remiss/ha pratat med sin vårdcentral, det privata stället vi var på sist hade inte tid och när vi till slut kom fram på 1177 så tyckte dom absolut vi skulle kolla upp det och hänvisade till NÄL..där sa en telefonsvarare att dom inte tog emot fler samtal för idag.. så vi åkte helt enkelt till gynakuten ändå.
Just det där med att mina test fortfarande är svaga och möjligtvis håller på att bli svagare är ju en stor varningsklocka. Dom kom iaf fram till att jag troligtvis är i v 6+0, samma som jag gissat på, och förvarnade att risken var stor att dom inte skulle se något på vul. Vilket dom inte heller gjorde. Inget över huvud taget... Hon sa dock att det inte såg så lovande ut eftersom man enligt henne borde sett NÅGOT mer.. det positiva är att hon inte såg någon vätska och att jag hade ont på den sidan som ägget troligtvis inte släppt på, så risken för utomkveds var iaf inte SÅ stor. Jag fick ta en himla massa prover, bla hcg som jag ska dit på torsdag och ta igen..så då får jag svar på om det är normalt i alla fall. Dom var i alla fall supergulliga på gynakuten så det var ju skönt iaf.
Det troliga just nu är alltså att det gick åt helvete den här gången också =/ Känns så himla hopplöst, men det var iaf lite lättare när man inte såg en liten en där på skärmen..
Nu har jag kommit hem efter att ha spenderat en hel dag på gynakuten.. Började blöda lite i morse och i kombination med ont i ryggen och väldigt svaga test (+ eventuellt t.o.m svagare idag) så kändes det värt att åka in..efter många om och men..
Försökte först få tag på min mvc men kom till telefonsvarare som sa att dom skulle ringa upp vid 15-16.. en halvtimmes kötid till 1177, försökte ringa till gynakuten men dit kunde man tydligen inte ringa och dom ville inte att man kom dit utan remiss/ha pratat med sin vårdcentral, det privata stället vi var på sist hade inte tid och när vi till slut kom fram på 1177 så tyckte dom absolut vi skulle kolla upp det och hänvisade till NÄL..där sa en telefonsvarare att dom inte tog emot fler samtal för idag.. så vi åkte helt enkelt till gynakuten ändå.
Just det där med att mina test fortfarande är svaga och möjligtvis håller på att bli svagare är ju en stor varningsklocka. Dom kom iaf fram till att jag troligtvis är i v 6+0, samma som jag gissat på, och förvarnade att risken var stor att dom inte skulle se något på vul. Vilket dom inte heller gjorde. Inget över huvud taget... Hon sa dock att det inte såg så lovande ut eftersom man enligt henne borde sett NÅGOT mer.. det positiva är att hon inte såg någon vätska och att jag hade ont på den sidan som ägget troligtvis inte släppt på, så risken för utomkveds var iaf inte SÅ stor. Jag fick ta en himla massa prover, bla hcg som jag ska dit på torsdag och ta igen..så då får jag svar på om det är normalt i alla fall. Dom var i alla fall supergulliga på gynakuten så det var ju skönt iaf.
Det troliga just nu är alltså att det gick åt helvete den här gången också =/ Känns så himla hopplöst, men det var iaf lite lättare när man inte såg en liten en där på skärmen..
Nu har jag kommit hem efter att ha spenderat en hel dag på gynakuten.. Började blöda lite i morse och i kombination med ont i ryggen och väldigt svaga test (+ eventuellt t.o.m svagare idag) så kändes det värt att åka in..efter många om och men..
Försökte först få tag på min mvc men kom till telefonsvarare som sa att dom skulle ringa upp vid 15-16.. en halvtimmes kötid till 1177, försökte ringa till gynakuten men dit kunde man tydligen inte ringa och dom ville inte att man kom dit utan remiss/ha pratat med sin vårdcentral, det privata stället vi var på sist hade inte tid och när vi till slut kom fram på 1177 så tyckte dom absolut vi skulle kolla upp det och hänvisade till NÄL..där sa en telefonsvarare att dom inte tog emot fler samtal för idag.. så vi åkte helt enkelt till gynakuten ändå.
Just det där med att mina test fortfarande är svaga och möjligtvis håller på att bli svagare är ju en stor varningsklocka. Dom kom iaf fram till att jag troligtvis är i v 6+0, samma som jag gissat på, och förvarnade att risken var stor att dom inte skulle se något på vul. Vilket dom inte heller gjorde. Inget över huvud taget... Hon sa dock att det inte såg så lovande ut eftersom man enligt henne borde sett NÅGOT mer.. det positiva är att hon inte såg någon vätska och att jag hade ont på den sidan som ägget troligtvis inte släppt på, så risken för utomkveds var iaf inte SÅ stor. Jag fick ta en himla massa prover, bla hcg som jag ska dit på torsdag och ta igen..så då får jag svar på om det är normalt i alla fall. Dom var i alla fall supergulliga på gynakuten så det var ju skönt iaf.
Det troliga just nu är alltså att det gick åt helvete den här gången också =/ Känns så himla hopplöst, men det var iaf lite lättare när man inte såg en liten en där på skärmen..
Jag har i nästan två veckor dragits med vad jag trott varit en envis förkylning. Hade ett par dagar i början av vecka 6 svag feber och ont i halsen. Har sen dess varit snorig snorig snorig men egentligen inga andra förkylningssymptom. Inser nu att nästäppa ju verkligen kan vara ett symptom, men är snorigheten också graviditetsrelaterad?
Hej!
Jag är gravid i v 7.
Vi har två barn så detta blir förhoppningsvis vår trea!
Jag är väldigt illamående och kräks varje dag. Med mina två första barn kräktes jag fram till förlossningen..blää Tar lergigan comp som tack och lov hjälper lite. Hoppas innerligt på att inte vara lika dålig denna gången.
Bf 29/9.
Hej allihopa, nu vågar jag mig på att hoppa in här efter att ha smygläst ett tag 
Vi har en 3-åring och fick veta idag att vi väntar tvillingar, bf 22/9. Vår 3-åring tog 10 år att få till och tvillingarna blev till spontant på andra försöket 
Än så länge mår jag skapligt, lite småilla ibland och riktigt trött med en del molvärk.
Hej allihopa, nu vågar jag mig på att hoppa in här efter att ha smygläst ett tag
Vi har en 3-åring och fick veta idag att vi väntar tvillingar, bf 22/9. Vår 3-åring tog 10 år att få till och tvillingarna blev till spontant på andra försöket
Än så länge mår jag skapligt, lite småilla ibland och riktigt trött med en del molvärk.