Klippa med sonen

Förstår ändå inte vad erat umgänge har med läxorna att göra? Om du inte kan hjälpa honom med läxorna kan du bara umgås för att äta sushi? Då tror jag ni/din son har större problem än skolan.
Är faktiskt inne på pappans linje. Kan mycket väl vara så att det faktiskt är du som är boven i dramat. Vissa personer klarar absolut inte av krav, så fort det blir ett krav med skolan blir det ett problem och ger ångest. För om jag anstränger mig och inte lyckat tillräckligt bra som mamma vill har jag ju misslyckats. Om jag istället inte gör det är jag bara lat.
Min dotter är precis sådan. Vi försökte i många år med att sätta upp mål, puscha om läxor, allt man tror man ska göra. Och allt med skolan gav bara ångest. och hon kände sig konstant misslyckad, 
Sen släppte vi allt med det. Vi uppmuntrar och berömmer, har koll vad hon har och frågar om hon behöver hjälp, men ställer inga krav. Och vilken skillnad, hon har totalt höjt nästan 100 i meritpoäng senaste åren. 

Det är lätt för en vuxen men insikt att säga att man behöver lyckas. Men i att lyckas finns också rädslan att misslyckas. Och så länge man inte får misslyckas med föräldrars tillåtelse vågar man inte alltid lyckas.

Jag tjatar aldrig om att du måste göra läxor. Jag säger aldrig till henne att hon måste plugga inför prov. _Jag talar inte om för henne hur viktigt det är att prestera bra i skolan, hur viktigt det är med betyg.
Jag frågar istället om hon behöver hjälp med läxorna. När hon pratar om prov frågar jag istället hur det känns, om hon känner att hon har koll. Då tänker hon till själv och pluggar om hon behöver. *Har hon gjort ett prov frågar jag inte efter resultatet direkt, istället frågar jag hur hon tyckte det gick, om hon är nöjd. Det är så lätt att man frågar efter resultat och så blir man själv som förälder besviken för man tycker att det borde gått bättre. Och det läser barnen så lätt av och så tolkar de det som att de gjort mamma besviken.
Jag sitter med henne och går igenom betygen så får hon själv berätta vad hon tycker, vilka hon vill satsa på att höja och pratar om vad som krävs.
Men absolut inga krav, och detta har gjort att vi gått från idelt tjat om läxor och prov, ångest inför skolan, haft noll koll och knappt klarat godkänt i många ämnen till att hon har full koll själv. Hon tar fullt ansvar,pluggar självmant, frågar om hon behöver hjälp och hon går snart ut 9:an med betyg hon kan komma in på det gymnasiet hon vill med,