• Vackerblumma9

    Pappan gör mig galen!

    Hej! För ungefär två veckor sen fick jag veta att jag är gravid, vecka 6 nu. Pappan till barnet hat under hela denna tid sagt att han är helt säker på att han vill behålla det lilla livet och är emellanåt ganska gullig, laddat ner appar för att läsa om lillens utveckling och vad jag behöver äta och inte. Men jag har velat fram och tillbaka med vad jag vill, mina hormoner gör mig galen och pappa till barnet förstår ingenting. Han är ganska påläst om allt detta. När jag är ledsen och gråter pga humörsvängningarna blir han istället arg för att jag inte berättar vad det är, även om jag kanske redan sagt att jag inte vet vad som är fel. När jag blir irriterad över något käftar han emot, och får mig bli ledsen istället. Jag älskar honom. Men han har blivit konstig nu det senaste. Detta har självklart skapat bråk mellan oss, och nu helt plötsligt säger han att en abort kanske är bäst ändå, för att vi bråkar som vi gör. För en vecka sen blev vi osams och han bad mig åka härifrån, för att han behövde vara ifred. Jag åkte, men dum som jag är åkte jag sen tillbaka någon dag senare.

    Jag vågar inte ens visa när jag är ledsen ibland, för att han blir så arg när jag inte kan berätta vad som är fel. Jag går ständigt och försöker hålla inne känslorna för att hans reaktioner gör allt värre.

    Jag inser själv att en abort är nog det bästa. Men jag skulle uppskatta lite stöttning härifrån ändå. Jag kan inte berätta att jag tycker att han gör hela situationen värre heller, för då blir han arg och ett bråk uppstår, som han sen skyller på mig. Att vara frivilligt ensamstående är inte ett alternativ, för er som tänkt skriva det.

    I samma stund som jag skriver detta har vi just haft ett bråk pga att jag var ledsen över att han sa helt plötsligt att aborten var det bästa, och över hur han är mot mig. Han åkte istället och handlade mat. Och nu har han skickat ett sms om att han inte vill ha mig i hans lägenhet mer, (igen) så att jag måste fixa skjuts hem till mina föräldrar, som bor 8 mil härifrån.

    Är det rätt att behandla mig såhär? Gör jag fel som gråter? Snälla hjälp mig förstå vad jag gör för fel..

  • Svar på tråden Pappan gör mig galen!
  • Anonym (Lämna nu)

    Att få barn är det mest påfrestande ni kan vara med om som par. Ni behöver ha ett riktigt stabilt förhållande för att klara något/några år av extrem sömnbrist, tajt ekonomi, ofta noll tid till hobbys, noll tid som par och ofta sexbrist.

    Ni kommer inte överens nu med lite graviditetshormoner. Försök föreställa dig hur det ska gå med amningshormoner, blödande bröstvårtor, mjölkstockning och konstant barnskrik. Kommer ni plötsligt kommunicera bättre då? Eller kommer han kasta ut dig och bebisen regelbundet?

    Utifrån det du skriver så kan jag med 150% säkerhet garantera att ert förhållande inte överlever barnets första år.

    Vill du ha en kärnfamilj så bör du inte behålla barnet.

    Om du känner att du vill ha barnet och du klarar av att vara ensamstående och har jobb, boende och stöd så kör på.

    Men som par kommer ni garanterat inte överleva.

Svar på tråden Pappan gör mig galen!