• Anonym (Ankan)

    Skitdåligt förhållande men vill inte vara ensam resten av livet

    Jag har ett superdåligt förhållande. Det är verkligen illa. Han är en hemsk person och jag kan inte hitta någonting positivt med honom längre. Alls. Vi borde ha separerat för 8-10 år sedan egentligen, innan irritationen blev till hat. Nåja. 

    Men, jag vågar inte flytta för jag vill inte leva resten av mitt liv ensam. Jag har bra vänner, men vi alla har heltidsjobb och familjer och bor inte så nära varandra, och ses därför inte alls så ofta som jag skulle vilja. Förhållandet har alltid varit dåligt, men nu är det verkligen en klump i magen så fort jag ens tänker på att vara hemma. 

    Jag är väldigt väldigt ful och jag vet därför att jag aldrig kommer att träffa någon annan. Det är inte så att jag är helt nertryckt eller att jag har dåligt självförtroende (det har jag såklart också), men jag är verkligen objektivt ful. Det är därför jag inte kunde få någon annan än honom, trots att jag försökte. Jag vill så himla gärna separera, av hela mitt hjärta, men vill samtidigt inte bli ensam varenda dag resten av mitt liv. Jag tycker att livet berikas av relationer, och jag vill gärna vara i ett förhållande. Det här handlar alltså inte om att jag behöver pepp för att få bättre självförtroende, jag har verkligen ett utseende så att folk tar avstånd och det är ingenting som jag själv byggt upp i mitt huvud. Visst, alltså jag förstår att det såklart finns en möjlighet att träffa någon som inte bryr sig om hur jag ser ut, men chansen är oerhört liten, och ni får helt enkelt tro på mig när jag säger att jag inte ser normal ut.

    Men, hur kan man acceptera att vara ensam varenda dag? Aldrig ha sällskap, aldrig ha sex och aldrig någon som kan vara barnvakt om man vill ta en promenad. Vi har två barn ihop, och vid en separation är vi väldigt överens om att vi inte ska ha varannan vecka, utan jag kommer ha barnen på heltid (tack och lov!), och det ökar ju inte chanserna att få bra relationer på sikt direkt. Jag kommer inte kunna ha möjlighet att utöva fritidsintressen eller ta extrajobb och på det sättet träffa bra, trevligt, folk. Hur kan man ändra sin egen inställning och tycka om ensamheten? Hur kan man göra för att må bra även om man är ensam varje dag? 

  • Svar på tråden Skitdåligt förhållande men vill inte vara ensam resten av livet
  • Anonym (Livia)

    Lämna. Slösa inte ytterligare år eller dagar i ett förhållande du inte trivs i. Se det som att du även ger honom en chans till lycka. Jag tog initiativ till skilsmässa efter 14 år tillsammans. Vi hade dock inga barn, men villa och annat gemensamt. Det enda jag ångrar är att jag inte gjorde det tidigare.

  • Anonym (ja du)
    Anonym (Ankan) skrev 2019-01-02 14:01:44 följande:

    Jag har ett superdåligt förhållande. Det är verkligen illa. Han är en hemsk person och jag kan inte hitta någonting positivt med honom längre. Alls. Vi borde ha separerat för 8-10 år sedan egentligen, innan irritationen blev till hat. Nåja. 

    Men, jag vågar inte flytta för jag vill inte leva resten av mitt liv ensam. Jag har bra vänner, men vi alla har heltidsjobb och familjer och bor inte så nära varandra, och ses därför inte alls så ofta som jag skulle vilja. Förhållandet har alltid varit dåligt, men nu är det verkligen en klump i magen så fort jag ens tänker på att vara hemma. 

    Jag är väldigt väldigt ful och jag vet därför att jag aldrig kommer att träffa någon annan. Det är inte så att jag är helt nertryckt eller att jag har dåligt självförtroende (det har jag såklart också), men jag är verkligen objektivt ful. Det är därför jag inte kunde få någon annan än honom, trots att jag försökte. Jag vill så himla gärna separera, av hela mitt hjärta, men vill samtidigt inte bli ensam varenda dag resten av mitt liv. Jag tycker att livet berikas av relationer, och jag vill gärna vara i ett förhållande. Det här handlar alltså inte om att jag behöver pepp för att få bättre självförtroende, jag har verkligen ett utseende så att folk tar avstånd och det är ingenting som jag själv byggt upp i mitt huvud. Visst, alltså jag förstår att det såklart finns en möjlighet att träffa någon som inte bryr sig om hur jag ser ut, men chansen är oerhört liten, och ni får helt enkelt tro på mig när jag säger att jag inte ser normal ut.

    Men, hur kan man acceptera att vara ensam varenda dag? Aldrig ha sällskap, aldrig ha sex och aldrig någon som kan vara barnvakt om man vill ta en promenad. Vi har två barn ihop, och vid en separation är vi väldigt överens om att vi inte ska ha varannan vecka, utan jag kommer ha barnen på heltid (tack och lov!), och det ökar ju inte chanserna att få bra relationer på sikt direkt. Jag kommer inte kunna ha möjlighet att utöva fritidsintressen eller ta extrajobb och på det sättet träffa bra, trevligt, folk. Hur kan man ändra sin egen inställning och tycka om ensamheten? Hur kan man göra för att må bra även om man är ensam varje dag? 


    Jag känner igen mig i det du skriver.Jag har själv en relation som är död.Jag är arbetslös och har även psykiska besvär vilket gör det svårt för mig också.Tjejer vill ha någon som är trygg i sig själv med bra jobb osv osv.Jag upplever attraktiva kvinnor som oerhört ytliga när det kommer till kritan.Iaf de flesta men inte alla.Jag ser själv hyffsad ut men det andra gör en chanslös ändå.

    Den kvinnan jag har relationen med är även hon sjuk vilket gör att vi bägge är rädda för att släppa.Hur blir det med lägenhet osv om vi separerar??Jag har faktiskt börjat överväga självmord.
  • Anonym (tänk)

    Hur tror du att barnen mår i ett hem med två föräldrar varav den ena avskyr den andra? För deras skull bör du bryta upp, men även för din egen Du har bara ett liv.

  • plättarmedsylt

    Hur är han en hemsk person?

  • Mimosa86

    1) träffa en terapeut som kan ge dig vägledninge med hur du bygger upp dig själv och ta kontakt med folk. Börja hos din barnmorska och berätta om problemet sänkan de guida dig rätt.

    2) fyll ditt liv med bra relationer. Vänner och bekanta. Familjemedlemmar. Folk som gör dig glad och som kan hjälpa till när du behöver paus från barnen.

    Acceptera inte den situation du har. Du förtjänar det bästa i livet.

  • Anonym (Inte ensam)

    Fast du kommer ha dina barn. Du kommer inte vara ensam. Satsa på relationen till barnen och på att vara så bra som du kan vara. Det kanske kommer vara lättare att skaffa nya relationer kan honom dessutom.

  • Anonym (Ankan)
    Anonym (tänk) skrev 2019-01-02 14:26:33 följande:

    Hur tror du att barnen mår i ett hem med två föräldrar varav den ena avskyr den andra? För deras skull bör du bryta upp, men även för din egen Du har bara ett liv.


    Dom mår såklart inte alls bra. Försöker väl ändå tänka att det är bättre att dom bor i villa i stan med trädgård och egna rum samt en hel del pengar att spendera på roliga saker, och ha kvar sina kompisar i skolan, än att tvingas flytta till en liten lägenhet i utkanten/förorten och antingen pendla långt, eller byta skola (för den ena skulle det innebära en väldigt väldigt jobbig process). Står såklart i bostadskön för en hyresrätt, men det är få av dom här och kräver 10-12 år i köpoäng
  • AndreaBD

    Du kan säkert hitta någon bättre. Du har bara fått dåligt självförtroende genom den dåliga relationen. Det är inte värt att stanna, det ger dig inget positivt. Utseende är inte allt. Och det hänger mycket på självförtroende hur folk uppfattar en. Dvs. man är mer attraktiv om man står på sig och tycker om sig själv. Separera och omge dig med trevliga människor, så kommer du att få ett mycket bättre liv. Du ser bara problem - ser möjligheterna istället. Utan den där mannen kan du göra precis som du vill. Du kan hitta lösningar för det som du ser som problem nu.

  • Anonym (Ankan)
    plättarmedsylt skrev 2019-01-02 14:36:08 följande:

    Hur är han en hemsk person?


    Jag förstår inte riktigt varför jag ska behöva försvara mina åsikter, eftersom tråden inte riktigt handlar om att försöka förändra honom, men han har väldigt många dåliga sidor. Jag förstår att jag inte kan förändra honom, bara mig själv, men jag har försökt det så länge. Det viktigaste är ju dock att han gör mig, och barnen (speciellt ett utav dom) väldigt väldigt ledsna och det tycker jag inte att någon ska behöva uppleva. Sedan har han väldigt många sidor som jag verkligen avskyr, men som någon annan kanske kan stå ut med. Jag tror dock att han kommer att få väldigt svårt att ha ett förhållande med en vuxen person, åtminstone något som varar, men tro mig när jag säger att det är verkligen inte svartsjuka som pratar när jag säger så
  • Anonym (Ankan)
    Anonym (Inte ensam) skrev 2019-01-02 14:42:55 följande:

    Fast du kommer ha dina barn. Du kommer inte vara ensam. Satsa på relationen till barnen och på att vara så bra som du kan vara. Det kanske kommer vara lättare att skaffa nya relationer kan honom dessutom.


    Ja, det är klart att man kanske har en annan "marknad" för att hitta bra relationer när man är ensamstående förälder, och det är många av mina vänner som inte vill vara här hos oss, och det kanske också försvinner i samband med en separation... men jag vågar liksom inte ta risken...
Svar på tråden Skitdåligt förhållande men vill inte vara ensam resten av livet