• Anonym (Ts)

    Hur tänka kring vv-boende barn?

    Jag och min man har 2 barn som bor med oss på heltid. Mannen har sedan förut 2 barn som bor varannan vecka. Jag upplever att varje gång jag gör något med något av barnen som bor här på heltid så tycker vv-barnen att det blir orättvist och så ska vi kompensera dem genom att dom får något eller får göra något när dem kommer. Vi kan ofta inte köpa något till de andra barnen pga av orättvisa och det blir bråk om de andra barnen får göra något när de inte är hos oss. Vi har så långt det varit möjligt försökt lägga alla "större aktiviteter" såsom diverse resor, biobesök, badhus, lekland osv när vi är allihop för att lindra bråken och känslan av orättvisa men nu tycker jag det känns jobbigt och konstigt att jag aldrig kan åka iväg med t.ex med ena barnet och göra något själv för då ska det vara rimligt att göra nästkommande vecka för dom andra med. Eller om jag köper minsta lilla grej så ska det köpas åt resten med.

    De gör ju såklart saker hos sin mamma med men "det räknas inte" eftersom det inte är något vi kan påverka..

    Ett av heltidsbarnen har uttryckt att vi aldrig gör något när vv-barnen inte är här och det har fått mig att börja fundera.

    Hur gör ni andra? Hur ska man tänka? Tog upp detta med min man men han tycker att jag gnäller i onödan och att det är väl bara att göra saker men då ska han kunna göra saker själv med dom andra barnen när dom kommer. För mig blir det ändå en slags kompensation som jag helst vill komma ifrån. Skulle vilja att vi utgår från ålder och behov oberoende av vecka men han förstår inte. Är det en konstig tanke av mig?

  • Svar på tråden Hur tänka kring vv-boende barn?
  • Anonym (rr)
    Anonym (Ts) skrev 2019-01-07 14:37:23 följande:
    Problemet är väl egentligen mest att det är min man som kompenserar dem.. han kan hålla med mig i min åsikt men om hans barn "tjatar" om hur orättvist nått är så ger han med sig tillslut även fast han först nekat pga att dem redan fått samma sak hos mamman. Skulle vilja veta hur jag ska liksom komma runt problemet när han inte förstår sin egen del i det. Men direkt jag säger något som handlar om att vi ska förändra något kring vv-barnen så antar han direkt att jag är ute efter att vara elak med dem vilket inte alls är fallet. Har låtit honom göra som han tycker i alla år med hans barn men nu har det börjat gå ut över övriga som skapat sig en förmåga att kunna reflektera och då känner jag att en förändring som är rimlig och rättvis för alla. Kan inte ens säga att ett av barnen behöver t.ex nya skor utan att han ska rabbla upp vad något av vv-barnen behöver och då turas dom ändå om att köpa till dem medan vi har fullt försörjningsansvar över de andra 2. Tolkar det ibland som att han påminner mig och sig själv om vad vv-barnen behöver men det börjar bli störande att det endast kommer upp när jag nämner något heltidsbarnen behöver. Som att han ställer in sig på att här kan de bli orättvist...
    Försök då att inte ta åt dig. Svara något i stil med "så du säger att x och y behöver nya skor. Vad bra att du håller koll på det. Glöm inte att ta upp det med deras mamma. Kan du och jag nu prata om vad a och b behöver?". 
    Om det ändå inte ligger på dig att ta hand om inköpen för deras barn så försök att avleda på ett neutralt sätt och fokusera på det som du vill prata om. Är han på något sätt som min sambo så vill han kanske ha like medömkan för att han har så många barn att ta hand om men det behöver du inte ge honom för det där är ju något som han och hans ex sköter sinsemellan. 
  • Anonym (Ts)
    Anonym (Bonuamamma) skrev 2019-01-07 14:44:28 följande:

    Du kan ju göra tvärtom en period. Säg till pappan att from ska det bli rättvist. Dvs gör barnen eller får dom nåt hos mamman så ska era gemensamma barn få detta utöver det ni gör när bonusarna kommer. Då bkir det ju rättvist. Får dom ett par skor ska dina ha. Så ka ske han inser sitt knäppa sätt.

    Sen när han babblar på vad bonusarna behöver, säg han får ta det med mamman. Säg du vill prata om era barns behov.


    Ja jag gav det som förslag till honom faktiskt att allt som de får där får också våra barn hos oss för då blir det ju aldrig orättvist. Så kanske man inser i längden att det inte fungerar då vi inte har ekonomin till det.

    Det var ett bra förslag.
  • smulpaj01
    Anonym (Bonuamamma) skrev 2019-01-07 14:30:24 följande:

    Fast nej så kan man inte tänka!! Ska inte då heltidsbarnen kompenseras när barnen åker utomlands med mamman? Ska alltid heltidsbarnen stå tillbaka? Nej fy! Livet är inte rättvist men någon måtta får det vara. Ska heltidsbarnen aldrig få göra nåt kul på dom helgerna dom andra barnen är hos mamma?


    Jag skrev ingenting om det. Jag skrev att varannan vecka barnen ALLTID är i underläge eftersom de saknar något som heltidsbarnen tar för givet och därav inte har det "så jäkla bra". Inga aktiviteter i världen väger upp mot det.

    Men som jag skrivit tidigare så kan man göra småbarnssaker med småbarnen under mamma veckan. Sedan fattar jag inte heller varför man måste berätta allt man gör varje dag?
  • Anonym (Ts)
    Anonym (rr) skrev 2019-01-07 14:46:16 följande:

    Försök då att inte ta åt dig. Svara något i stil med "så du säger att x och y behöver nya skor. Vad bra att du håller koll på det. Glöm inte att ta upp det med deras mamma. Kan du och jag nu prata om vad a och b behöver?". 

    Om det ändå inte ligger på dig att ta hand om inköpen för deras barn så försök att avleda på ett neutralt sätt och fokusera på det som du vill prata om. Är han på något sätt som min sambo så vill han kanske ha like medömkan för att han har så många barn att ta hand om men det behöver du inte ge honom för det där är ju något som han och hans ex sköter sinsemellan. 


    Jag är också av åsikten att det som barnen behöver som tas emellan som ytterkläder, väskor och gympakläder och inköp av det är något de får ta mellan varandra då det hänt många gånger att vi köpt dubletter som inte blir använda av vv-barnen då dem fått av mamma redan och dom inte har kommunicerat om det. Men min man är mer som att han anser att barnen bor här på heltid eller att dem ska behandlas som att de bor här på heltid och har inga problem med att låta mig axla en ganska stor roll för barnen som om jag vore deras mamma, vilket jag egentligen inte har ett problem med för jag gör gärna inte skillnad på dem så då jag själv vet hur det är att vara skilsmässobarn. Men de är som hans tankesätt som är problemet..
  • Anonym (Bonuamamma)
    smulpaj01 skrev 2019-01-07 14:49:23 följande:

    Jag skrev ingenting om det. Jag skrev att varannan vecka barnen ALLTID är i underläge eftersom de saknar något som heltidsbarnen tar för givet och därav inte har det "så jäkla bra". Inga aktiviteter i världen väger upp mot det.

    Men som jag skrivit tidigare så kan man göra småbarnssaker med småbarnen under mamma veckan. Sedan fattar jag inte heller varför man måste berätta allt man gör varje dag?


    Nu verkar barnen prata med varandra.. Om barnen vill gå på bio så ska dom väl få göra det även om bonusarna är hos mamman. Det är ju inte så dom inte gör nåt. Nja vv barnen är inte i underläge, det är ofta föräldrarna kompenserar i form dom slipper göra sysslor, mer paket, ska självklart ha egna rum för dom behöver det osv. Jag kanske låter bitter, det är jag inte,men ibland curlas barnen sönder för dom kan köra slut på föräldrsrna en vecka i taget.
  • Anonym (mia)
    Anonym (Ts) skrev 2019-01-07 14:01:31 följande:
    Hos deras mamma som inte har fler barn så gör de något nästan varje dag de är där. Hos oss blir det inte så mycket någon vecka pga att vi alltid behöver kompensera så därför drar jag mig lite för att hitta på saker spontant utan dem så de har blivit mer att det blir större aktiviteter när de är hos oss. Och de lilla som blivit utöver ska dem också ha. Skulle vilja hitta en naturlig balans.. känner att det missgynnar heltidsbarnen som blir rätt passiva när dem inte är här. Min man har alltid varit noga på att det inte ska vara orättvist och att dom inte ska känna som att dom inte är lika viktiga vilket jag håller med om men nu börjar de kännas som att de är tvärtom och att det är heltidsbarnen som utsätts för orättvisa. Problemet är väl också att barnen lärt sig att de kompenseras vilket kan vara svårt att ändra på och min man får direkt dåligt samvete mot dem och förstår inte alls mitt resonemang.
    En fråga: är "heltidsbarnen" era gemensamma barn? Undrar eftersom du inte benämner dem som gemensamma barn.
  • Anonym (Ts)
    Anonym (rr) skrev 2019-01-07 14:46:16 följande:

    Försök då att inte ta åt dig. Svara något i stil med "så du säger att x och y behöver nya skor. Vad bra att du håller koll på det. Glöm inte att ta upp det med deras mamma. Kan du och jag nu prata om vad a och b behöver?". 

    Om det ändå inte ligger på dig att ta hand om inköpen för deras barn så försök att avleda på ett neutralt sätt och fokusera på det som du vill prata om. Är han på något sätt som min sambo så vill han kanske ha like medömkan för att han har så många barn att ta hand om men det behöver du inte ge honom för det där är ju något som han och hans ex sköter sinsemellan. 


    Jag är också av åsikten att det som barnen behöver som tas emellan som ytterkläder, väskor och gympakläder och inköp av det är något de får ta mellan varandra då det hänt många gånger att vi köpt dubletter som inte blir använda av vv-barnen då dem fått av mamma redan och dom inte har kommunicerat om det. Men min man är mer som att han anser att barnen bor här på heltid eller att dem ska behandlas som att de bor här på heltid och har inga problem med att låta mig axla en ganska stor roll för barnen som om jag vore deras mamma, vilket jag egentligen inte har ett problem med för jag gör gärna inte skillnad på dem så då jag själv vet hur det är att vara skilsmässobarn. Men de är som hans tankesätt som är problemet..
    Anonym (Bonuamamma) skrev 2019-01-07 14:55:19 följande:

    Nu verkar barnen prata med varandra.. Om barnen vill gå på bio så ska dom väl få göra det även om bonusarna är hos mamman. Det är ju inte så dom inte gör nåt. Nja vv barnen är inte i underläge, det är ofta föräldrarna kompenserar i form dom slipper göra sysslor, mer paket, ska självklart ha egna rum för dom behöver det osv. Jag kanske låter bitter, det är jag inte,men ibland curlas barnen sönder för dom kan köra slut på föräldrsrna en vecka i taget.


    Ja jag vill kunna gå på bio med mina barn, gå på restaurang m.m utan att de ska bli tjat om hur orättvist det är och att dom andra sen ska kompenseras. Likväl som att de också kan hitta på saker var för sig när dem är här, att det blir ett normalt förhållningssätt kring alla barn. Och ja samma med sysslor, de gör oftast inget när dem är här men då vv-vecka när dem inte är här då är det viktigare i hur heltidsbarnen ska läras och uppfostras vilket i och för sig inte är en dålig sak att lära sig tex laga mat, städa osv men det bidrar mer till klyftan som börjat skapas hos oss. Som att ju äldre och medvetnare dem blir desto mer synd blir det om dem och ibland känns de som att mannen gör de för att han har dåligt samvete eller inte orkar vara konsekvent eller rent av tävlar med biomamman om bästa-förälder-trof?n.
  • Anonym (Ts)
    Anonym (mia) skrev 2019-01-07 14:57:03 följande:

    En fråga: är "heltidsbarnen" era gemensamma barn? Undrar eftersom du inte benämner dem som gemensamma barn.


    Ja det är våra gemensamma barn.
  • smulpaj01
    Anonym (Ts) skrev 2019-01-07 15:02:56 följande:

    Jag är också av åsikten att det som barnen behöver som tas emellan som ytterkläder, väskor och gympakläder och inköp av det är något de får ta mellan varandra då det hänt många gånger att vi köpt dubletter som inte blir använda av vv-barnen då dem fått av mamma redan och dom inte har kommunicerat om det. Men min man är mer som att han anser att barnen bor här på heltid eller att dem ska behandlas som att de bor här på heltid och har inga problem med att låta mig axla en ganska stor roll för barnen som om jag vore deras mamma, vilket jag egentligen inte har ett problem med för jag gör gärna inte skillnad på dem så då jag själv vet hur det är att vara skilsmässobarn. Men de är som hans tankesätt som är problemet..Ja jag vill kunna gå på bio med mina barn, gå på restaurang m.m utan att de ska bli tjat om hur orättvist det är och att dom andra sen ska kompenseras. Likväl som att de också kan hitta på saker var för sig när dem är här, att det blir ett normalt förhållningssätt kring alla barn. Och ja samma med sysslor, de gör oftast inget när dem är här men då vv-vecka när dem inte är här då är det viktigare i hur heltidsbarnen ska läras och uppfostras vilket i och för sig inte är en dålig sak att lära sig tex laga mat, städa osv men det bidrar mer till klyftan som börjat skapas hos oss. Som att ju äldre och medvetnare dem blir desto mer synd blir det om dem och ibland känns de som att mannen gör de för att han har dåligt samvete eller inte orkar vara konsekvent eller rent av tävlar med biomamman om bästa-förälder-trof?n.


    Hur gamla är barnen? Har du kommit på detta nu? Ni verkar ju ha levt ihop länge?
  • Anonym (Gert)
    smulpaj01 skrev 2019-01-07 14:17:58 följande:

    Faktum är att varannan vecka barnen med största sannolikhet skulle byta ut roliga aktiviteter alla dar i veckan mot att få ha mamma och pappa under samma tak. Så nej det finns inget "tänk så bra de har det".


    Det där är att generalisera å det grövsta, tror du att folk som är lyckliga ihop skiljer sig eller separerar? Tro mig, jag är själv skilsmässobarn och harmonin kom först när föräldrarna skilde sig.

    Däremot brukar folk som skilt sig överkompensera.
Svar på tråden Hur tänka kring vv-boende barn?