fungerar bäckenbottenbedövning?

Jag kan säga att jag efter att ha läst på om olika bedövningar valde att inte ta paracervikal- eller pudendusbedövningar. (Livmoderhals- resp. bäckenbottenbedövning.) Detta till största delen för att jag hörde att det kan påverka både barnet och krystvärkarna negativt.

Jag valde istället EDA (ryggbedövning som gör att man ändå kan vara uppe och gå och röra sig.) När barnet tränger ner är det inte som värst i bäckenbottnen, för den blir ändå "bedövad" av att barnets huvud trycker på där. Det som gör ont är ju dels när livmoderhalsen vidgas och barnets huvud tränger igenom och dels när barnet ska förbi spinae-taggarna i ryggraden. (Det är då man brukar må illa.)

Den här gången ska jag försöka klara mig på enbart massage, avslappning och lustgas, men om jag ska ha någon bedövning så blir det epiduralen igen.

Tjohalia: Att ta en pudendusblockad hindrar förmodligen inte ev. bristningar. Tvärtom skulle jag tro, eftersom man inte själv känner när man ska krysta alt. slappna av. Om man har bedövat bäckenbotten så känns det ju inte att man spricker, men likafullt är det ju möjligt att man gör det.

Jag sprack lite när dottern föddes, men eftersom jag hade EDA kände jag inte det heller. (Det var ju också därför jag sprack, för att jag inte kände när jag skulle krysta och tog i på fel ställen.)

Tjohalia: Ja. Jag hade min eda kvar när krystvärkarna satte in och det var ju därför jag sprack lite, men det kändes ju inte. Dels för att hennes huvud tryckte på och dels för att jag hade effekt av eda:n.

Skumt! I så fall var det att hennes huvud tryckte så hårt nedåt, för jag tyckte inte alls att det var så farligt när hon skulle ut sen. Det värsta var ju öppningsvärkarna och när man började krysta. När hon stod så långt ner som i bäckenbotten kände jag nästan inget alls. Så olika det kan vara.

Katie: Har du en aning om hur ont du hade haft utan EDA:n?

Missboss: Så trist för dig! När jag skulle sys fick jag en spruta som knappt kändes och sen när hon sydde kittlade det så att jag höll på att hoppa ur stolen. Det var verkligen en lustig känsla.

Där ser man återigen hur olika det kan vara. Jag fattade aldrig att hon sydde eftersom det inte gjorde ont utan bara kittlade som tusan.