SAMBOS SE HIT - Hur gör ni med uppdelning av ekonomi?

Det finns ju lite olika sätt att lösa det på, vi delar gemensamma kostnader procentuellt utifrån inkomster med målet att vi ska ha lika mycket pengar över efter fasta utgifter. Jag betalar 60% min sambo 40 %. Vi har ganska lika syn på ekonomi och arbetsinsats vilket nog är ett måste om man ska gynnas/missgynnas av varandras ekonomi.

Jag och exet delade rakt av oavsett inkomstskillnader då vi hade väldigt olika syn på vad som var nödvändiga utgifter. Vi kunde inte ha insyn i varandras ekonomi utan att det uppstod konflikter, och ville därför inte gynnas/missgynnas av varandras ekonomi.

Vi har ett gemensamt konto varifrån alla räkningar betalas. Dit sätter vi över ca 70% av våra enskilda inkomster oavsett om en är föräldraledig eller arbetar 100%. De 30% man har kvar får man göra vad man vill med. På så sätt är det en rättvis fördelning utifrån inkomsten. Bidrar man med mindre pengar till hushållet så får man mindre över till sig själv.

Vi har helt gemensam ekonomi, dvs. ett gemensamt konto där bådas löner och eventuella inkomster går in, och var sitt kort kopplat till detta konto. Under en period var jag student och han arbetade, därefter var det tvärt om och senaste åren har båda arbetat med avbrott för föräldraledighet. På så vis har vi alltid haft samma ekonomiska standard och skillnaderna jämnas automatiskt ut. Det kräver dock att man har samma syn på pengar och ekonomi, men i vårt fall fungerar det perfekt.

I vanliga fall så får jag ut ca 20000 och sambon runt 35000. Vi har levt ihop i 6 år nu har vi dock 3 barn också.

Vi har detta upplägget

Han sätter över 2000:- jag har också alla barnbidrag. Han står för allt med huset. Lån,el vatten ja allt sånt ( jag vill iallafall inte ha något med huset att göra ifall vi skulle gå isär) han hjälpte även mig i början med att samla mina lån på ca 70000 vilket han även betalat sen som deal att jag inte ska kräva honom på något kring huset.

Jag står för all mat och saker till barnen ( förutom dyrare saker det delar vi alltid på) det händer rätt ofta att han själv köper saker till barnen med. Sen så sköter vi vårt egna.

Nu är jag föräldrarledig och vi har samma upplägg förutom att han skjuter till mig 5000:- extra varje månad för att jämna ut det hela och jag behöver inte plocka ut lika mycket dagar:)

Jag tror att uppdelning av, och synen på, ekonomi kan bero väldigt mycket på hur förhållandena ser ut och även ålder/livssituation.

I mitt nuvarande förhållande där vi är två vuxna med flera särkullsbarn (men inga gemensamma) och någorlunda liknande inkomster så delar vi lika på gemensamma utgifter (huslån, räkningar, mat) och bär våra respektive egna kostnader för semesterresor (egna och respektive barns biljetter /del av hyror osv) eller saker vi gör tillsammans med barn. Även barnens kläder/aktiviter osv betalar respektive förälder.
När det gäller restaurangbesök/bio/osv när vi är själva så brukar vi ibland dela, ibland betalar den ene ibland den andre - för oss brukar det jämna ut sig.

I mitt förra förhållande så var ekonomin mer lik er i början då jag studerade och min sambo hade en etablerad "karriär" och sambon stod för en större del av kostnaderna eftersom i princip all min inkomst (studiemedel/extrajobb) gick åt till hyra, mat och kläder. Senare, när jag hade en egen lön, så hade vi gemensamt konto för hus/räkningar/mat/barnens kläder och aktiviter och delade ganska lika på kostnader för semestrar osv.

Jag uppfattar det som att ni är relativt unga (då du diskuterat detta med dina föräldrar) och när jag var i nedre tjugoårsåldern så hade jag ett samboförhållande där jag hade fast lön och min dåvarande sambo hade mer osäkra inkomster. Då betalade jag mer av hyra och räkningar då det var jag som "hade" pengar.

Någonstans är det en fråga om man ser sig som personer som bor i samma lägenhet, gör saker ihop och i övrigt är "sina egna" eller om man är ett par som delar ett liv. Det är orimligt att man ska bo ihop och ha helt olika levnadsstandard.

Sen kan det finnas lägen där man behöver ha mer strikt uppdelning (den ena gör inte mycket för att bidra, den ena har dyra hobbies, ...) men då kan det vara rimligt att man delar på gemensamma kostnader (hyra, räkningar, mat) i förhållande till inkomst och att man sedan har sina egna pengar att själv disponera.

I ert fall så skulle det betyda att din sambo står för ca 2/3 av gemensamma utgifter och du 1/3. Då menar jag även för sådant ni gör tillsammans "på stan" som bio/restaurangbesök och inte bara hyra/räkningar/mat hemma.

För semesterresor som man gör tillsammans kanske man ska antingen betala "sin" del eller fördelat utifrån inkomst beroende på om det är något båda vill göra eller inte - det är ju lätt att den som har mer pengar vill göra en dyrare resa än den som har mindre pengar. Eller så väntar man med dessa resor tills båda har de ekonomiska förutsättningarna.
Det är inte så roligt att "tvingas" göra något som man känner att man egentligen inte har råd med för att den andre tycker att det inte är så dyrt.

Som du ser så är det många parametrar att ta hänsyn till och man löser det olika med olika personer - till syvende och sist måste det vara du och sin sambo som behöver komma överens om hur ni ser på ert liv tillsammans. Är det "ni" eller "du och han", är det tillfälligt eller långsiktigt? Sen kan man diskutera vad som är "rättvist" - och "rättvist" är inte alltid millimeterrättvisa.

Vi har separat. Betalar lika mycket till ett gemensamt mat- och boendekonto. På mitt initiativ.

Han tjänar cirka 7 000 kr mer efter skatt tror jag.

Är inte detta klassisk kvinnofälla? Att mannen betalar det materiella och kvinnan de flytande vardagskostnaderna. Vid separation står mannen med rejält sparande i form av huset och det materiella medan kvinnan inte har någonting då alla pengar från henne på pappret endast gått till förbrukning. Var medveten om det! Man är sällan sams och trevliga mot varandra vid separation, så gnäll inte i efterhand om du blir lämnad i skiten ifall du gör på detta sätt med vilje.

Har också hört om det.

Har han varit med och bestämt att du ska plugga nu?

Om du nu anser att din sambo ska betala alla mat eller hela hyran.
Så måste jag fråga hur ställer du dig till sambolagen vid en eventuell separation.
Anser du att du fortfarande ska ha rätt till hälften oavsett vem som har betalat?

I början delade vi procentuellt, då var vi ändå unga och hade ingen insikt i om vi skulle vara tillsammans länge. När det blev mer på riktigt med br etc så blev det mer gemensam ekonomi, sen med hus helt gemensam.

Att "avsäga" sig sin del i huset låter riktigt korkat som någon gjort ovan. Det hade jag aldrig gått med på även om det var jag som skulle "få" det. Jag har mer skam i kroppen än så.

Vi har ett konto där vi stoppar in pengar procentuellt fördelat. Jag 5000 och han 7000 kr. Vi har ungefär 10 000 i fasta kostnader varje månad så vi har det som ett buffert konto också för oväntade utgifter (lagning av bilen oftast). Sen försöker vi dela på matkostnaderna och annat gemensamt så gott det går... Har gått och funderat länge på om vi ska fixa ett matkonto med 2 kort...

Vi träffades som studenter och vi flyttade ihop ganska snabbt då tog vi varannan räkning på hyran. Men då hade vi också exakt samma inkomst, CSN.