• Anonym i Småland

    I väntan på.....

    Jag står snart inte ut längre!!!

    Att gå hemma och vara långtidssjukskriven och inte klara av mitt arbete har för länge sedan tagit knäcken på mej. Det har gått så långt att jag på allvar funderar på att åsamka mej själv skada bara för att få min operation. Jag vet att det låter sjukt men när man går hemma och känner sig mer och mer värdelös för varje dag blir man även knäpp i huvudet. Hjärnan försöker hitta lösningar på problemet, helt sjuka lösningar.

    Jag har haft diagnosen artros i min högra höft i 12 år. Fick slåss med näbbar o klor för att få en magnetröntgen som bekräftade att jag hade rätt ang smärtan jag kände. Inte ens med röntgen som bekräftade artrosen blev jag trodd av läkaren på min vårdcentral. Det finns personer som med hjälp av röntgen fått veta att de har långt gången grav artros men som inte har någon direkt smärta av det. Sedan finns det personer, som jag som har svår smärta men inte en särskilt uttalad artros av röntgen att döma. Det går med andra ord inte säga till en person med artros att ?så ont som du säger att du har har du inte?. Trots det har jag fått höra det flertalet gånger från min läkare på VC.

    Till en början var min smärta hanterbar, jag kunde arbeta och ha en aktiv fritid. Det hände bara ibland att jag fick mer smärta men som oftast gick att behandla med vanliga smärtstillande och extra vila. Det gjordes nya röntgenundersökningar i takt med att min smärta ökade och vid röntgen för ca 2 år sedan konstaterades att allt brosk i min högra höft är borta...det är nu ben mot ben. Smärtan som uppstår vid ben mot ben är fruktansvärd, jag önskar inte ens min värsta fiende att uppleva den.

    Någonstans kring oktober 2017 bestämdes det därför att det nu var dags för operation , den sista utvägen och något som vi skjutit på så länge vi kunde då jag anses vara ?för ung? för höftplastik. Så jag har väntat på min höftoperation sedan okt-2017 och väntar ffa. Det är inte på grund av långa vårdköer eller avsaknad av ortopedläkare jag ännu inte blivit opererad utan på grund av mina sk ?hudproblem? =finnar på ryggen och i ansiktet som min operation har blivit uppskjuten 7 gånger.

    Jag har prövat allt! Ingenting fungerar och ortopeden säger bara nej gång efter gång!!!

    Nu står jag inte ut längre och vet snart inte vad jag ska ta mej till

  • Svar på tråden I väntan på.....
  • OlgaElvira

    Kan du få dem att behandla dina finnar på ryggen så att du kan få din operation någon gång. Jag förstår att de avstår en operation som inte är akut då det är stora risker då de gör ryggmärgsbedövning vid höft- och knäoperation.

    Artrossmärta är helvetet på jorden, man kan inte röra sig man kan inte sitta, inte ligga, inte sova. Jag fick för en tid sedan min sedan länge efterlängtade knäoperation, så äntligen är jag smärtfri fast det har varit jobbigt med träningen efter operationen men väl värt att göra den. Hoppas att du snart får din gjord.

  • Anonym i Småland

    Efter ett års väntan och 7 inställda operationer fick min mamma nog och sa till överläkaren att Nu får ni väl ändå göra nåt! Skicka henne till en hudläkare!!

    Så i december -18 var jag o träffade en trevlig men lite omständlig hudläkare. Fick utskrivet schampo, mjukgörande och nåt som heter Skinoren. Hem och börja behandla.....hjälper ingenting. Visst det kan ta tid innan det ger resultat men märkte ingen som helst bättring efter 4 veckor.

    Kontaktade hud igen och denna gången fick jag antibiotika utskrivet. Den visste jag inte skulle ge resultat direkt utan tidigast efter 4 veckor. Men efter 2 veckor klarade jag inte mer, KLÅDAN som kom med antibiotikan var ju fruktansvärd. Det var ju det vi ville undvika, att jag skulle klia mig så det blev ju direkt motsatt effekt. Det var ju tyvärr oxå en biverkning av just denna antibiotikan, klåda över hela kroppen.

    Så efter 3 veckor med antibiotika fick jag sluta med den

    Fick därefter nån spray jag ska spraya med på utsatta områden och där är jag kvar. Har inte provat den tillräckligt länge än för att kunna ge en juste utvärdering av den

    @OlgaElvira jag är väl medveten om att det är stora risker med infektioner vid en höftplastik och att man är extremt noga med hur huden ser ut. Detta respekterar jag men snart står jag inte ut längre. Om det bara var min höftoperation det handlade om hade väl varit en sak MEN det är så mycket annat runt omkring som oxå påverkar mitt mående.

    Just nu handlar det bara om att överleva från dag till dag för min del. Orkar och kan inte planera någonting då allt står o faller på/med hur min dagsform är vad gäller smärta och sömn (läs brist på sömn)

    Är tacksam för svar på mitt inlägg, det betyder mycket att veta att någon i alla fall tagit sig tid och läsa mina tankar

    ??????

Svar på tråden I väntan på.....