Tål knappt sambons barn !!

Chill. Jag hör dig. Enligt vissa kan du helt enkelt inte göra rätt här. Styr upp städning och tar ansvar för familjens katter? Usch! Hur kan du låta dig utnyttjas så! Försöker styra upp med psykologhjälp (och flickan tackar ja till det!)? Nämen hörru det är föräldrarnas sak!

Hjälper till med tandborstning och väljer bort goda sötsaker för barnens bästa? Men hallååååå vilken jävla kadaverdisciplin det var här då!!

And so on.

TS, du kan ju inte ta åt dig det där skitsnacket. Du är nybliven mamma och jag läser i dina ord att du gör vad du kan för att alla i familjen ska må bra, att tillvaron ska rulla på. Det är då själve fan att du ska behöva tugga så mycket skit när du nu ber om råd!

Jag har inte barn själv och har inga bra svar på rak arm på hur du borde göra nu. Jag tycker det där med en barnpsykolog var en bra grej, och bra förklarat av dig till barnet också.

Så jag ville bara ge dig lite pepp. Det är lite märkligt det du beskriver och jag undrar var din man är i allt detta. Tillsammans kan ni uträtta storverk men det vill till att han tar sitt ansvar också i så fall. Och att tycka bonusens utbrott är jobbiga får man faktiskt göra. Du försöker ju ändå hjälpa tösen. Det är en jäkla skillnad på att tycka en situation är jobbig och att helt ignorera barnens behov, och det senare verkar det inte som att du gör, alls.