Svarta fåret.. Hur ser jag ljuset i livet?

Noralinnea skrev 2019-02-17 01:42:15 följande:

Usch, vilken tuff känsla... Fint att du trivs med dina kollegor. Det låter som du saknar en tydlig tillhörighet när du beskriver din familj- och släktsituation.

Jag tror att din släkt vill finnas för dig men man vet inte alltid hur man kan det.

Har du inte nåt kusinbarn som sjunger i kör eller tävlar i nåt? Eller nån vuxen släkting som sjunger eller spelar nåt eller ska ha nån diktuppläsning? Isåfall skulle jag varmt rekommendera att börja gå på sådana saker. Ni har säkert fina minnen (många eller få) från förr som ni kan bygga på nu i en annan ålder.

Och kanske börja själv i kör! Gemenskap och man får uttrycka sig. Och så kan du bjuda in kollegor eller din/dina vänner och släkt till en stämningsfull vårkonsert (om du vill:).

????Nora

Jag har provat att gå i kör när jag letade efter fler vänner, och där kan man verkligen träffa nya personer. Problemet var att jag inte var tillräckligt intresserad av att sjunga och kören verkligen älskade att sjunga (så att rasterna då man kunde umgås t o m förkortades) så tyvärr blev det bara en termin.

Annars för TS del så finns det ju teater och improvisationsteater som ger en hel del umgänge, om man har en teaterapa inom sig

Svarta fåret.. Hur ser jag ljuset i livet?

INNEHÅLL