Orosanmälan

För drygt en vecka sen tog jag kontakt med psykakuten. Jag har varit deprimerad under en lång tid men bytte för några månader läkare i öppenpsykiatrin. Eftersom jag sover på nätterna och går till arbetet hävdar han att det rör sig om en lindrig depression. Samtidigt som jag haft starka ångestattacker på jobbet och haft en del suicidtankar.

Förra veckan orkade jag inte mer. På inrådan av, och tillsammans med, min arbetsgivare åkte jag till psykakuten och blev inlagd. Direkt efter inskrivning träffade jag en sjuksköterska på avdelningen. Hon berättade att hon skulle göra en orosanmälan eftersom jag haft självmordstankar. Hon sa att hon inte har någon skyldighet att göra det eftersom jag inte gjort några försök men hon kände att hon var tvungen då jag hade en djup depression.

Jag träffade en fantastisk läkare på avdelningen som ändrade min medicin, förklarade att han trodde jag behövde lugn och ro några dagar medannde också fick möjlighet att prata med mig. En vecka senare skrevs jag ut med en remiss skickad till öppenvården om att jag måste få en kontaktperson och terapi av psykolog. Tills detta kommer har jag kontakt med något som kallas vårdjouren som är kopplat till avdelningen låg. Jag är så glad att ha blivit tagen på allvar och att ha fått en långsiktig plan efter år av kämpande.

Jag är så orolig för vad som händer nu. Vi har blivit kallade till ett samtal med socialtjänsten. Men vad kommer de fråga? Vad händer sen? Finns det någon risk att de tar våra barn ifrån oss? Allt känns så ovisst... ????