Närförort vs innerstad
Dilemma (OBS! Varning för lyxproblem, om du är känslig för sådana):
Jag och min fru bor i en jättefin nyproducerad lägenhet i en närförort till Stockholm.
Vi har nu blivit erbjudna en nyproducerad lägenhet i innerstaden.
Innerstaden har alltid lockat, och att den trumfar alla närförorter på de flesta sätt råder det inget tvivel om för oss. Innerstadsliv är något helt annat än närförortsliv, helt enkelt.
MEN, givetvis finns ett dilemma:
Lägenheten i stan är som sagt också ny och fin, men ligger i ett lite ruffigt och väldigt fult område av lite förortskaraktär medan vår närförortslägenhet ligger i ett tjusigt område med närhet till vattnet och en massa trevliga restauranger. Plus att den är något större och ett par tusenlappar billigare.
Nu vet vi inte hur vi ska göra. Vi kommer aldrig att få ihop kontantinsatsen till en lägenhet i innerstaden under våra liv, så vi är i någon mån beroende av hyreskön om den drömmen ska slå in. Samtidigt känns det knäppt att flytta från en innerstadsliknande förort till en förortsliknande del av innerstaden. Speciellt med tanke på att hyran går upp också. Å andra sidan så? ja, så här håller vi nu på och ältar saken tills vi varken vet ut eller in längre.
De här två alternativen är till synes HELT omöjliga att välja mellan (eftersom man egentligen vill ha allt).
Någon som har en nykter syn på det här? Är vår innerstadsfäbless larvig? Borde vi ha en lavett och skärpa till oss?
Vad hade DU valt (om du precis som vi varit barnfri)? Närförort med innerstadskänsla eller innerstadsområde av förortsliknande karaktär?